Shoppingdag!

Idag har jag varit på Hööks och köpt lite grejer jag tror att jag behöver på Island. Till min stora besvikelse hade de inte Swegmarks ridtrosor i min storlek så det blir till att shoppa på nätet.
Men jag hittade ett par väldigt sköna handskar som jag tror ska hålla bra. Jag rider ju alltid med handskar, känner mig helt naken utan.
Så blev det lite strumpor och en softshelljacka också. Funderar på om jag ska köpa nya ridbyxor också men det får bli en annan dag i så fall.

Vårknäpp häst?

Igår var sista dagen med Dimbrá innan hon åker på träning och innan hon kommer tillbaka så åker jag till Island.
Hon verkade pigg och glad och när vi gick från hagen så hoppade vi över ett litet dike och det tyckte han var vansinnigt roligt, hon skuttade runt och bockade. Så vi gjorde om det några gånger med samma resultat varje gång. Om volten hade varit fräsch så hade jag släppt lös henne där och busat runt med henne. Men nu var det ju lervälling så jag red på grusvägen som går till stallet. Till en början gick det bra, hon var pigg och fin, både töltade och travade.
Sen helt plötsligt, när jag skulle vända längst ner på vägen, kastar hon sig runt och drar i väg i världens fart mot stallet. Vägrar lyssna det minsta på mig. När vi drar förbi Åsa och Birkir saktar hon ner lite och jag lyckas få ner henne till skritt. Hinner dock inte många meter innan hon kastar sig iväg igen. Men den har gången var jag snabb, lyckades få stopp så att hon mest taktade runt och slängde mig av. Det låter kanske lite knasigt att kasta sig av en häst i farten så där men jag var fast övertygad att hon skulle vara lättare att kontrollera från marken. Och jag hade rätt, då var hon snäll som ett lamm. Och det är inte första gången jag slänger mig av en häst på det där viset.
Sen så ledde jag henne fram och tillbaka på vägen i en bra stund innan jag satt upp igen. Då blockerade Åsa och Birkir vägen upp till stallet åt oss för säkerhetsskull. Sen skrittade vi gemensamt en stund innan det fick vara nog.

Det var flera faktorer som gjorde att jag valde att hoppa av henne. För det första var jag ytterst osäker på att jag hade kunnat hålla henne i skritt om jag satt kvar och det kändes dumt att chansa. Bättre fly än illa fäkta. För det andra så hade hon faktiskt lyckats skrämma mig. Och för det tredje, och kanske viktigaste, så hade jag blivit rejält arg. Det är aldrig bra att rida när man är arg, man blir elak och orättvis.
Det här var utan tvekan det läskigaste jag varit med om tillsammans med en häst på mycket länge. Jag kan faktiskt inte minnas när jag senast var rädd när jag var med en häst, kan inte minnas en enda gång när jag varit rädd faktiskt. Det som var så otäckt var att det kändes som en situation jag inte klarade av, vilket jag tydligen gjorde.
Dimbrá är ju lite speciell och inte alltid lätt men något liknande har hon aldrig gjort med mig. Jag har alltid kännt att man kan lita på henne.

Mitt tips till andra är att inte utsätta sig för situationer som man själv eller hästen inte klarar av. Tyvärr är det inte alltid glasklart vilka situationer det är man ska undvika och ibland är det svårt att förutsäga när sådana situationer kommer uppstå. Man får helt enkelt använda sin fantasi och vara lite försiktig. Bättre att ta det säkra före det osäkra.

Allt är inte positivt med våren

Igår red jag Birkir som vanligt. Han var väldigt lerig, som tur var hade den hunnit torka.
Började med att rida på volten och den var verkligen inte särskilt rolig. Nu när all snö och is har smält är den bitvis fylld av vatten och bitvis geggig. På en del ställen kändes det som om leran försökte suga ner hästen. Men Birkir travade på så fint ändå. Vi gjorde lite öppna och sluta men slutorna blev inte alls lika bra som sist. Tror att det var jag som inte gjorde lika bra ifrån mig som sist eftersom han surnade till lite. Tror att jag försökte trycka in honom i sluta istället för att bara be honom.
Sen red vi lite på vägen så vi kunde tölta lite. Birkir töltar absolut inte på dåligt underlag, ingen idé att ens försöka. Han var lite motvillig, först ville han trava och sen grisepassa men till slut gick det. Och jag förstår varför han inte vill, det måste vara jättejobbigt! Han töltar så väldigt fint i (som det känns uppifrån i alla fall) en fin form så det är nog riktigt ansträngande. Det blev ju inga långa snuttar men jag kände mig nöjd och det tror jag Birkir var också.

Söndagsritt

Idag red jag ut på Dimbrá. Jag hade Åsa + Birkir och mamma + Skardi som sällskap. Mamma gick hela vägen, Skardi är ju inte riden så mycket nu och han var så glad att vara ute i sällskap att det nog inte hade gått att skritta om hon suttit på. Han är ju lite het av sig. Så det var en lugn tur.
Det var riktigt varmt när solen låg på och fåglarna sjöng så vackert. Nu är det vår!

Dimbrá var lite seg och tung men hon jobbade hårt igår när Catrin red lektion så hon var nog lite sliten. Tror att dagens tur passade madam utmärkt.

Bilden är tagen innan ridturen så ni kan ju se att hon var trött redan då.

NH med Louise och Elfael

Idag följde jag med Louise till stallet för att se hur det går för henne och Elfael. Louise har börjat träna NH med honom, Parelli-style. Så hon visade mig hur det går till.
Jag fick se hur de olika lekarna går till och hon förklarade vad de gjorde och varför. Det kändes inte som något nytt utan snarare som något vanligt och väldigt grundläggande fast visat på ett nytt sätt. De flesta lekarna handlar om att flytta hästen på olika vis. Jag tänker inte beskriva dem närmare eftersom jag verkligen inte är någon expert. Men det var spännande att se i alla fall och jag tyckte att Elfael skötte sig helt ok. Han vill gärna komma alldeles för nära och trängas och man kunde se att han blev riktigt upprörd när Louise inte lät honom göra det. Men med lite envishet (eller mycket) så ska han nog sluta med det. De verkar vara på god väg i alla fall.

Jag tyckte i vilket fall som helst att det såg bra ut men jag tror inte att Louise var riktigt nöjd. Men saker och ting brukar ju inte gå lika bra som vanligt när man ska visa någon annan.

Louise och Elfael kan ni följa här.

Eksemstudier

Svenskfödda eksemhästar sökes till insamling av blodprover som skall användas för att hitta gener som ökar risken för hästar att utveckla sommareksem. Läs mer här.

Bra att det forskas på och hoppas att det snart ger resultat. Det har ju pratats länge om möjligheterna om man lyckas identifiera gener som ökar risken för eksem.

Mera flyg och fixande

Det verkar som om jag måste boka fler flyg. Enklaste sättet att ta sig från Keflavik till norra Island är tydligen att åka buss in till Reykjavík och sen flyga därifrån till Akureyri. Verkar i alla fall inte vara så dyrt. Men mycket byten och krångel blir det. Vid Akureyris flygplats blir jag hämtad.

Jag har beställt ett Europeiskt sjukförsäkringskort så att jag kan få vård om jag blir sjuk och jag har hittat en olycksfallsförsäkring som gäller utomlands, hela dygnet och inga undantag för olyckor som sker i samband med hästar.

Så lite ordning börjar det bli.

Den här veckan

Så här fint var det när jag kom upp till stallet i måndags och inte har det blivit mycket bättre men det är i alla fall vår.

I måndags red jag ut på Dimbrá, det var lite spännande. Hon är inte så van att vara ute själv och var inte så förtjust i det. Hon försökte vända och gå hem, svänga rakt in i skogen och var allmänt krånglig till en början. Men det släppte ganska snabbt och hon gick på bra. Hon har börjat trava fint nu, jag har börjat få kläm på hur jag kan hjälpa henne för att hitta takten.
När vi vände hemåt fick hon lite bråttom och drog iväg i en väldig fart. Det tog lite tid att lugna henne men det gick. Jag lättade lite i sadeln, pratade med henne och plockade lite med tyglarna tills hon började slappna av och trava. Då saktade vi ner. Sen kunde vi skritta på långa tyglar resten av vägen.

I onsdags var jag och Birkir ute i skogen trots att det hann bli mörkt på oss. Som vanligt riktigt trevligt.

Idag så red jag lektion igen, för Anna Boredahl, fast på Birkir den här gången. Den hästen är värd sin vikt i guld! En sån pärla! Vi började med öppna i skritt och det är ju inga problem. Sen red vi öppna i trav också. Det är svårare men han travade enormt fint. Han gick upp i tölt en gång.
Efter det så töltade vi också och det gick också fint, måste jobba lite på formen och få honom att slappna av lite mer i tölten. Vi övade också på att gå ner till tölt från galopp och upp i galopp och ner till tölt igen. Han fattade rätt galopp (från tölt!) alla gångerna. Han har haft lite problem med galopperna så jag var inte säker på om han skulle fatta från tölt ens men vi körde bara på och det fungerade!
Vi avslutade med slutor, jag känner mig osäker på hur man gör så jag ville öva lite. Det gäller att passa på när man rider lektion på en häst som kan. Och ja det var ju inte heller några problem. Han är så duktig! Så länge jag kommer ihåg yttertyglen, sitter ordentligt, har blicken framåt och rider som man ska så går Birkir precis som man vill. Sen så är han ju trevlig att hålla på med och så är han snygg också. Det är en lyx och en glädje att få rida en sådan häst.