Àrbót

Ja det gick ju bra igår. Jag hade nog inte riktigt förstått ur mycket folk det faktiskt är här.
Jag bor på en gård som heter Árbót och här bor Sneafridur och Hákon, plus att de har ett ungdomshem här. Så det är fem ungdomar och massa personal också. Jag kommer jobba här och på Gunnar Òlis gård Sandur som ligger en bit bort.

Hästarna har jag bara sett som snabbast än då jag bara skulle ta det lugnt igår. Men jag har hunnit vara i Húsavik och handla lite. Har köpt ett kort till mobilen men kan inte få det att fungera. Får se om jag lyckas klura ut hur jag ska göra.

Här är mycket berg och de är täckta av snö men det är inte särskilt kallt. Får se om jag får användning för min vinterjacka.

Ja idag ska hästarna skos i vart fall, får se om det blir lite ridning sen.

Nu är jag här

Ja nu är jag här. Resan gick bra men jag känner mig trött och sliten.
De verkar snälla här men idag jobbar Gunnar Óli inne i Húsavik så jag är lämnad här med folk som bara pratar isländska. Får se hur det går.

Snart drar jag!

Nu är jag jättenervös inför flyg och allt! Ska bli så spännande och se hur det är därborta. Jag vet inte riktigt vad jag ska vänta mig.

Några sista hälsningar innan jag drar:
Åsa: Glöm inte bort allt som du och Birkir gör bra, det är mycket faktiskt! (för mycket för att rabbla upp här) Och så vill jag se slutor på diagonalen när jag kommer hem! (nej då ingen press)
Louise: Våga lita på ditt eget omdöme, du kan mer än du tror! Gör inget som du inte känner dig bekväm med. När jag kommer hem ska Elfael vara redo för inridning på riktigt!

Jag kommer sakna alla er andra också! Men tre månader går fort!

Får se hur ofta jag kommer kunna blogga, jag vet ju inte hur uppkopplingen är därborta eller hur mycket tid och ork jag kommer att lägga ner på bloggen. Men jag ska försöka skriva så ofta som möjligt och lägga in mycket bilder.

Snart börjar det stora äventyret!

Nu är det inte långt kvar! Jag håller på att packa för fullt. Har fått välja bort en del grejer som tar mycket plats. Men jag är inte riktigt säker på vad jag verkligen behöver ha med mig. Vinterjackan är ju ett måste. Det känns ju som om det är kläderna som tar mycket plats som jag verkligen behöver. Sen så skulle jag vilja ha med mig en del böcker också men det känns ju lite tight. Perry Woods Real Riding kommer nog följa med i alla fall, ifall jag behöver lite tips.

Flyget går från Arlanda 14. 10 imorgon så jag måste nog vara där vid 12. Jag landar på Keflavik 15.20, lokal tid. Island ligger två timmar efter oss, tidsmässigt sett. När jag fått ut mitt bagage så ska jag ta bussen in till Reykjavik. Där blir jag mött av Thormar som var guide när jag var på tur med Ishestar. Vi ska gå och käka någonstans och sen kör han mig till Reykjaviks flygplats lagom till mitt andra flyg som går 19.15.
Klockan 20.00 landar jag på Akureyris flygplats. Där blir jag mött av Gunnar Óli och sen åker vi till gården!

En vecka kvar!

En vecka kvar och jag har precis pratat med min arbetsgivare på Island. Kollat så att de vet när de ska hämta mig på flygplatsen och så. Torsdagen kommer bli en lugn dag för mig, jag behöver inte jobba då utan kan ta igen mig och så börjar allvaret på fredag. Ganska bra eftersom jag reser i princip hela onsdagen. Sen ska jag bli visad vad jag ska göra i tre månader. Och så ska vi åka till den norska grannen och fika. Det är henne jag mejlat med när jag behövt fråga något då ingen på gården kan läsa något språk som jag kan skriva.
Jag är lite nervös men det känns bättre nu när jag pratat med dem.

Ja så har jag ridit Birkir idag som vanligt. Idag red jag i grimma för omväxlings skull. Åsa har gjort det lite nu så jag blev sugen på att prova och det gick ju alldeles utmärkt! Töltade fint gjorde han, öppna och skänkelvikning funkade också i grimma. Han reagerade lite trögare än vanligt men jag har ridit många hästar som reagerat sämre med bett i munnen.
När jag var färdig med Birkir så tog Skardi och jag en promenad i skogen också. Han var pigg och glad så vi sprang en del också. Men han skrittar så fort att man blir anfådd av att hänga med.

Perry Wood

I senaste numret av Islandshästen var det en artikel om Perry Woods clinic på Strömsholm som jag gärna hade velat gå på. Åsa och jag var ju tittade när han var på Broknäs gård i höstas. Det var helt fantastiskt, vi satt hela dagen i ett ridhus och frös och hade jätteroligt. Jag har aldrig lärt mig så mycket av att titta på när andra rider. Jag tror att både jag och Åsa har förbättrat vår ridning avsevärt sen den lördagen.

Lördagen var tredje dagen på en fyradagars-kurs och dagen inleddes med att alla riddeltagare fick berätta hur de tyckte det gick, vad de ville öva på idag och något som de lärt sig under gårdagen av att titta på när de andra red.
Efter det gick vi alla ner i ridhuset för att göra lite övningar utan häst. Vi började med att gå längs fyrkantsspåret med händerna framför oss som om vi höll i ett par tyglar. Sen la vi volter och tänkte efter på vilket ben vi börjar volten på och om vi är raka eller lutar inåt eller utåt i volten. Jag lutar mig gärna inåt, något jag naturligtvis gör även när jag rider, och det stör hästens balans.
Vi fick också "fatta galopp" och till min stora förvåning fattade jag vänster istället för höger och fick börja om från början! Inte undra på att det alltid är lättare att få vänster galopp när jag rider! Ja sen dess har jag jobbat bort detta och är i alla fall lite mer liksidig.

Efter att ha sprungit runt ett tag i ridhuset så var det dags för första ekipaget. Perry Wood koncentrerar sig mest på hur ryttaren rider, hur hästen går är ju till stor del beroende på hur du rider. Det var mycket fokus på sitsen. Att sitta avslappnat och i god balans är en konst!
Första hästen jobbade mest i skritt eftersom det var en het häst som inte behövde den spänning som lite fart innebär. En lite långsammare häst är ju bättre att jobba i ett lite högre tempo.
Alla ekipagen jobbade mycket på volt och med öppna och sluta, både på volt och rakt spår. Det är övningar som det är mycket viktigt hur man gör, inte att man gör dem. Det är viktigt att inte pressa in hästen utan bjuda in den för att få en korrekt samling. Det är bara när du får hästen med dig som det kan bli riktigt bra!

Vad lärde jag mig då? Jag lärde mig att lyssna på hästen på ett nytt sätt. Hästarna är våra bästa lärare. Jag lärde mig att känna efter hur jag sitter när jag tycker hästen tappar takten. Oftast har jag börjat luta inåt då. Jag lärde mig att när hästen spänner sig så beror det ofta på att jag ibland spänner rumpan när det blir lite krångligt.
Jag lärde mig att det är viktigt att tänka positivt och att både vi och hästarna presterar mycket sämre om vi börjar tänka negativt. Man måste uppskatta när hästen är duktig!
Jag lärde mig att inte ta ansvar för hästens samling utan låta hästen bära sig själv.

Desinficering

Idag har jag desinficerat mina stövlar och kamerafodralet. Det låter kanske konstigt men kameran är ofta med till stallet och fodralet var jätteskitigt. Så nu ska det bara torka och sen är det redo för Island.
Jag har också tvättat ridkläder och fixat en del. Vet inte om jag sagt att jag har fixat så jag är försäkrad också? Utökade reseskyddet i min hemförsäkring.
Nu börjar det närma sig!

Idag har jag ridit storhäst!

Idag var jag ute och red med Louise för första gången på länge. Vi fick låna två hästar i stallet där hon står. Jättekul att kunna rida ut tillsammans för en gångs skull. Jag fick låna en jättestor angloarab som heter Lovejoy, har alltid tyckt han ser så snäll ut och det är han också.
Jag var lite orolig för hur jag skulle ta mig upp men jag tog hjälp av en pall så det gick jättebra. När jag väl var uppe så kändes han inte så jättestor helt plötsligt, det kändes faktiskt riktigt bra! Vi tog en skrittrunda i skogen och red sen lite i paddocken, jag ville ju känna på traven också. Steget var ju lite större, att rida lätt gick ju inte alls. Men det var roligt! Jag red på sidepull och det funkade ok men nästa gång (ja jag känner att det blir nog fler gånger) så ska jag prova med
bett och se om inte det känns bättre.
Slänger in lite bilder på Lovejoy, nej han är inte skitig han är flugskimmel.



När vi ridit färdigt så tömkörde vi Elfael (eller Louise tömkörde och jag hjälpte till). Han var inte alls lika samarbetsvillig som sist utan tyckte mest att Louise var lite jobbig när hon tog i tömmarna. Men det gick ok ändå, han tar det lugnt och hetsar inte upp sig.