Illingur frá Tóftum

Det är Frihamras nya hingst! Illingur befinner sig än så länge på Island men kommer till Sverige i höst och kommer alltså befinna sig på Frihamra nästa betäckningssäsong. Så ni vet.

Först uppe!

Idag satt jag upp på Svala och blev således den första att sitta på hennes rygg! Jag har inte jobbat så mycket med henne, longerade henne i tisdags med sadel och träns men det är allt. Ninni höll i henne när jag satt upp, satte fötterna i stigbyglarna innan jag reste upp överkroppen, sakta. Inga problem alls! Svala är väldigt cool och tyckte mest det var lite konstigt att jag satt däruppe. Sen red vi runt några varv så hon fattar att hon ska gå framåt. Sen satt jag av för att pröva att sitta upp utan att någon höll i och det gick utmärkt. Så jag satt av och upp några gånger extra innan vi var klara.

Sen så har jag satt sadel på Raudhetta idag. Hon är så skön, brydde sig inte ett smack. Jag körde den isländska stilen och la bara på sadeln och spände sadelgjorden. Inga krusiduller. Kanske inte alltid att rekommendera men jag var säker på att det skulle fungera på den här hästen. Men bettet, det är fortfarande jätteäckligt.

Jodis och jag var ute i snårskogen (sådan där som bara min mamma gillar att rida i) och red idag, så att hon ska få jobba lite mer. Och det var jobbigt! Hon blev alldeles trött. Värst var att ta sig över ett litet dike, det gjorde henne riktigt nervös och till slut tog hon ett jätteskutt över. Tur att jag höll mig i manen, annars hade jag nog ryckt henne i munnen.

Så red jag en av hästarna som just kommit tillbaka från inridningen också, Gigja. Det är lustigt, innan sommaren hade jag aldrig hört namnet förut och nu har jag ridit tre stycken Gigja. Hon är väldigt typisk unghäst, tycker att hon är jätteduktig som bär runt på mig, vadå skulle jag lyssna också? Men det kommer nog. Hon verkar ha fina gångarter.

Tålamod

Idag har jag löst ett problem genom att sätta mig ner och vänta. Stackars Hera fick för ett tag sedan en stöt i samband med att hon släpptes ut i hagen. Nu är hon förståeligt nog väldigt misstänksam runt grinden och vill helst inte gå igenom den. Ut gick med lite trugande men när vi skulle in igen var det stopp. Eftersom de andra hästarna var långt bort så lät jag grinden var öppen, gick in och satte mig på huk inne i hagen. Ibland är det bra med långt grimskaft. Hera stod och stirrade på mig med fötterna stadigt i marken. Efter ett tag så mjuknade hon lite i kroppen och började röra lite på huvudet, kanske kanske skulle hon våga. Sen dröjde det bara någon minut så hade hon knatat igenom grinden. Enkelt och smidigt. Sen stod vi och mös i det förut så läskiga hörnet vid grinden en bra stund.

Annars så har jag longerat massa hästar och ridit Jodis. Jodis var lite stissig idag men hon lyssnar trots allt fint. Hon har tröttnat lite på mig och vill inte alltid bli fångad men hittills har det inte tagit mer än fem minuter att få tag på henne så det är inte något stort problem. Men det är inga problem när jag rider, då verkar hon nöjd. Men tydligen så är det ju jobbigt och tråkigt.

Halta hästar

Idag var jag uppe på Stenhugget och red Birkir, vi red ut och var väl ute en timme ungefär. Vi provade alla gångarter men jag tror att jag bara fick höger galopp. Det var i sådana fall lite underligt eftersom han alltid har haft lättare för vänster. Ja enda anledningen till att jag egentligen är osäker är att det känns otroligt att jag skulle få honom att ta höger galopp men inte vänster. Men höger gick han fint i i alla fall.

Sen skulle jag rida Dimbrá också, hade tänkt mig ett pass på volten med mycket samlande övningar. Men hon gick ju som en kratta när jag hämtade henne så det var bara att glömma. Såg ut som om hon sträckt sig tycker jag.
Så då tänkte jag att jag motionerar väl Skardi istället då. Men nej, han var helt svullen på vänster bak och verkade inte så fräsch så det blev inget med det heller.
Så jag kom hem tidigare än vad jag trott.

Stormur Höstlätt

Idag har jag varit med Catrin och Dimbrá när de tävlade, vädret var toppen och sällskapet trevligt! Söt häst också.

Bettinvänjning

Idag har jag och Jodis varit ute på en tur igen, hon knatade på så duktigt så.

Annars så har jag mest longerat, jag satte bett i munnen på Isadis och Raudhetta också. Raudhetta tyckte det var helt fruktansvärt, djurplågeri! Får se vad hon säger nästa gång.
Tufa tuggade inte lika mycket på bettet idag utan verkar redan ha vant sig lite. Så snart kan jag nog lära henne lite hur bettet fungerar.
Embla har lite svårt att slappna av när vi longerar så det dröjer nog innan jag sätter bett i munnen på henne.


Det var nog allt för idag, imorgon ska jag vara på Stormur Höstlätt hela dagen. Tar med mig kameran, får se om det blir några fina bilder!

Torsdag

Det finns en del läckra hästar må jag säga! Idag har jag ridit Safira som var på visning förra veckan. Egentligen ska hon vila nu men jag antar att Ninni på Frihamra ville se lite mer hur jag red. Safira är jättefin! Vilket steg! Och rolig att rida får jag säga, lite egen vilja och nerv men jag hade jättekul! Så nu är det bara att vänta tills hästen har vilat färdigt och sen ska hon tränas, av mig!

Så har jag satt bett i munnen på Tufa för första gången också. Äckligt tyckte Tufa. Men det var ingen vits att harva runt med samma gamla vanliga längre, hon lär sig ju så snabbt.

Jodis och jag gav oss ut på en liten uteritt, mest skritt eftersom hon sätts igång nu. Hon lyssnar finfint och verkade tycka det var kul att vara ute. Jag spände sadeln jättehårt innan jag satt upp men när jag klev av kunde jag med lätthet få in hela handen mellan magen och gjorden. Snacka om att hon blåser upp sig!

Stallet hela dagen

Idag blev det äntligen av att jag red Jodis! Hon är fem år och ska sättas igång efter att ha fått föl. Jag har longerat henne lite men inte hunnit rida tidigare. Vi höll till i en oanvänd hage, det är skönt att vara på inhägnat område när hästen inte blivit riden på ett tag. Ridningen gick jättebra, hon kom ihåg hur det var det gick till. Hon är vaken och framåt, tror att hon kan vara en ganska rolig ridhäst.

Sen så har jag longerat massa hästar, "som vanligt".

När jag var klar för dagen på Frihamra så åkte jag hem och åt och sen gav jag mig iväg till Stenhugget.
Birkir och jag jobbade på volten med diverse dressyrkonster. Mest för att jag ville försäkra mig om att jag inte glömt hur man gör. Och Birkir är perfekt att fräscha upp kunskaperna på då han är väldigt bra på saker som öppna, sluta, skänkelvikning mm. Vi började med att göra öppna från marken innan jag satt upp. Och ja, jag kom ihåg hur man gjorde och Birkir var en duktigt dressyrponny. Höll på att glömma, övade lite på excellent steering och det är ju som magi! Sååå roligt.
Eftersom det inte var så sent så tog Skardi och jag minsta turen i skogen. Det hann bli alldeles kolsvart på oss men vi lät oss ej bekomma. Det var riktigt mysigt faktiskt.
Efter det kände jag mig väldigt effektiv och begav mig hemåt!