Uteritt i regnet

Idag red jag, mamma och Åsa ut tillsammans. Jag på Skardi, mamma på Dimbrá och Åsa på Birkir så klart. Det hotade med regn men började inte regna förrän på vägen hem. Fast då regnade det rejält. Eftersom jag tvättat, desinficerat och packat ner alla mina kläder som är bra att ha i sådant väder så blev jag riktigt blöt. Men det var i alla fall inte särskilt kallt. Skardi ville först inte trava när vi red lite snabbare utan passade istället men till slut kom traven. Sen var Skardi bra på hugget och ganska jobbig och Dimbrá hade försökt bocka så jag och mamma bytte, mamma gick med Skardi och jag red. Dimbrá visade tendenser till att vilja bocka när jag försökte trava henne på långa tyglar så då slutade jag med det, inga mer långa tyglar. Men annars så gick det fint, både traven och tölten tycker jag.

Turbo Star International Show 2010

Idag gav Louise och jag oss iväg mot Näsbyholm (utanför Strängnäs) för att titta på tävlingar för araber. Vi åkte vilse lite grann på vägen dit men missade inte särskilt mycket. Först ut var det hoppning. Det var inte många startande och inte mycket till publik direkt. Det verkade som om de flesta kände varandra.

Efter hoppningen var det dags för western, tre ekipage startade i pleasure och två i reining. Pleasure är en gångartsgren, deltagarna rider runt runt och byter gångart på domarens kommande. Målet är att det ska se trevligt ut, hästen ska vara ett nöje att rida. I reining rider man ett program, lite som dressyr fast western.

Sist ut var dressyren och där var det helt klart flest startande. Det var väldigt varierande nivå på ekipagen, en del var det trist att se och andra var riktigt bra. Louise fick mycket bättre bilder än mig, min kamera gillade inte ridhuset.

Araben är, precis som islandshästen, en ganska speciell hästras. Den är liten (eller lagom stor beroende på hur man ser det) och ser ut och rör sig på ett annat sätt än "vanliga, stora" hästar. Så det känns helt rimligt att de har egna tävlingar.

Effektiv idag

Har hunnit med mycket idag. Red Dimbrá på volten den här gången med. Jobbade på ungefär samma saker som sist, dvs volter. Fast den här gången red vi i trav istället för tölt. Mycket svårt tyckte Dimbrá. Hon vill helst gå rak i kroppen när hon travar, det är ingen konst att få henne att svänga runt på en volt i trav men att få henne att trava böjd genom kroppen är en annan sak. Jag är mycket nöjd med hennes insats, emellanåt gick hon riktigt fint. Det handlar om några steg här och där och sen tappar hon traven helt men de där stegen är helt perfekta. Nu (lagom innan jag åker) så känns det verkligen som om det går framåt och det var riktigt inspirerande att rida henne.

Birkir longerade jag med dubbla linor, jag hade innertömmen lös, dvs inte genom ringen på gjorden. Tanken var att jag skulle kunna använda tömmen mer ledande och förhindra att han går bakom handen. Det fungerade mycket bra, han gick sällan bakom handen och det var lätt korrigera när han väl gjorde det. Enda nackdelen är att jag måste koppla om tömmarna när jag byter varv vilket ledde till att jag inte bytte lika ofta som vanligt. Birkir gick jättefint, böjde sig genom kroppen och samlade sig. Jag fick honom till och med att tölta. Lättast är det i höger varv och det är kul att se hur han använder kroppen. Takten är inte klockren men han letar sig fram och det är intressant att se hur takten ändras beroende på hur väl han bär sig. I vänster varv ville han helst slippa att tölta men töltade jättefint när han gjorde det. Takten var mycket bättre än i höger varv och jag kunde se hur han verkligen lyfte i fram, häftigt! Jag tror att det är bra för honom att kunna träna på tölten utan att behöva bära upp en ryttares vikt även om det är lite svårare att påverka hans takt från marken. När jag tänker tillbaka på Birkirs utveckling så är det helt fantastiskt att man kan få honom att tölta från marken, bara det liksom.

Jag har också hunnit åka till Hööks och shoppa lite inför Island. Jag köpte nya ridbyxor, i barnstorlek! Men jag säger då det, barnen är ganska stora, 170 cm. Bra i vilket fall då barnstorlekarna är hundra kronor billigare. Jag köpte också fler par ridtrosor och ridstrumpor så nu ska jag väl klara mig.
Jag har också hunnit med att desinficera mina ridstövlar.

Nedräkning

Om en vecka vid den här tiden är jag på Island, jag längtar! Ska bli kul att träffa allt folk och hästar, jag längtar efter havet och bergen och de stora vidderna. Jag har bokat flyget från Reykjavik till Akureyri nu och hoppas att någon kommer och hämtar mig vid flyget, annars måste jag stanna i Akureyri över natten för sista bussen har redan gått.
Det verkar som om det kommer en till svensk tjej, kul tycker jag! Förmodligen väntar de med att öppna turridningen i Mývatn tills jag kommer och då får jag lära upp henne där.
Det är dags att börja öva upp isländskan!

Red Birkir idag, vi tog oss bort till vargropen och red grusvägarna på hemvägen. Vi fick några snuttar i riktigt fin tölt där han var precis "under mig" igen, underbart! Det handlar verkligen inte om några längre stunder men så väljer jag att avsluta ganska snabbt när han går så bra så att han får en belöning för det. När vi började närma oss hem så slutade han lyssna lite så jag vände om några gånger tills han lyssnade på mina hjälper och då gav vi oss hemåt på riktigt.

Lördag förmiddag

Idag när jag kom upp till stallet var det väldigt tyst och lugnt. Helt otroligt för att vara en lördag. Jag och Birkir gav oss ut barbacka runt Skeppartorp och även i skogen var det tomt. Jag trodde att fullt av folk skulle vara ute en lördagsförmiddag med så här fint väder.
När vi värmt upp runt Skeppartorp så red vi lite på volten. Birkir fjantade sig och skyggade för något längs ena långsidan men jag blev inte imponerad. Sen red vi på volt, först skritt och trav och sedan tölt. Samma övning som Birkir och Åsa fick göra i torsdags när de red lektion för mig. Jag ville se om tölten fungerar bättre utan sadel, tycker det ser ut som om den trycker lite bak på honom. Birkir gick fint idag och efter ett tag kändes det som om han verkligen var "under mig" i tölten. Dvs att han gick i precis det tempo jag bad om, utan att rusa på, bar sig fint och lyssnade på mina hjälper. Så då avslutade vi ganska snabbt, medan vi var på topp.

Åkte till stallet flera gånger idag

På förmiddagen var jag uppe och red Dimbrá. Red på volten och just mycket volter. Ville att hon ska böja sig ordentligt genom kroppen och trampa in under sig ordentligt med inner bak. Det gick bra, hon jobbade hårt och det märktes att hon tyckte det var ansträngande. Vi red volter både i skritt och tölt. Travade lite längs fyrkantsspåret både före och efter och traven var betydligt bättre, stadigare och taktfastare, efter voltarbetet. Det kändes bra.

På kvällen åkte jag upp med Åsa, hade lovat att hålla lektion för henne. Väl där uppe fick jag prova Thráinn medan Åsa och Birkir skrittade fram. Thráinn var framåt och lyssnade mycket fint. Jag provade traven och tölten och det var kul, tack Inga-lill!
Det är kul att rida många hästar, alla är de olika och alla uppskattar vi olika kvalitéer hos hästarna. När man rider en häst bör man tänka på hästens syfte, dvs vad den ska användas till, och bedöma hästen utifrån det. Olika hästar är bra på olika saker. Du måste också ta hänsyn till hästens begränsningar och inte kräva mer än den i nuläget klarar, uppskatta den för den den är! Jag tycker att den viktigaste egenskapen hos en bra ridhäst är att den är lyhörd och lyssnar fint på dina hjälper. Då är det lätt att jobba på allt det andra (samling, takt, komplicerade dressyrrörelser och extra gångarter).

Åsa och Birkir fick också jobba på volt idag och jag tycker att det gick bra. Möjligtvis är sadeln inte så bra när han ska tölta, tycker att det ser ut som om den trycker lite bak.

Äventyr i snåren

Birkir och jag red förbi Sättra och upp på E4:an idag. Vi tog oss upp på berget och genom skogen på vägen hem. Det var länge sen vi red där eftersom jag ville minnas att det låg mycket ris på marken men så var inte fallet. Däremot var det som att rida i ett kärr och vi fick snirkla oss fram bredvid stigen. När vi sen kom ut ur skogen till hygget så insåg jag att det inte var något hygge längre, det var ett snår! När vi väl tagit oss igenom det så var vi båda täcka med små kryp, mestadels små gröna flugor. Trevligt. Birkir verkade inte nöjd med mitt val av väg och jag tänker nog inte rida där igen snart. Men vi hade en trevlig tur ändå.

Longering med dubbla linor

Idag longerade jag Birkir med dubbla linor på förmiddagen. Jag kände efteråt att jag borde kollat igenom Hästens arbete i töm innan jag åkte upp. Nu fäste jag tömmarna i ringarna på sidan men flyttade upp dem efter en stund, han kommer så väldigt djupt ner annars. Han jobbade på bra men jag är lite dålig på att hålla ordning på tömmarna, måste öva på det. Nästa gång ska jag prova med att inner tömmen lös så att jag kan jobba mer med ställande tygeltag.