fredag, december 24, 2010
torsdag, december 23, 2010
Vattnet har frusit!
Ja nu har vattnet i vattenkopparna frusit på jobbet, i alla fall i stall två. I stall ett och i hingststallet fungerar det fortfarande men stall två är ändå störst. Så nu är det vattenhinkar till hästarna som står där. Inte lär det tina förrän det är vår heller. Kul va?
onsdag, december 22, 2010
-23
Ja så kallt var det när jag kom till jobbet imorse. Vi vågade inte släppa ut alla hästarna på en gång, av rädsla för att stallet skulle bli för kallt och att vattnet då skulle frysa. Så de fick gå ut i omgångar istället, det gjorde naturligtvis att de inte fick vara ute lika länge som vanligt heller men så kan det vara. Det var vansinnigt kallt idag men bara -3 inne i stallet så det var ändå okej. Traktorn startade naturligtvis inte, får se hur den mår imorgon. Sen är det jul och då är jag ledig! Det ska bli så skönt!
tisdag, december 21, 2010
Uteritt med kolleger
Idag jag red ut med Lotta och Linnea på lunchen, först åkte vi till Infra City och åt thaibuffé, affärslunch i våra stallkläder. När vi kom in där så kände man verkligen att vi luktade...
Lotta och Linnea red på egna hästar och jag fick rida Anuncio. Han var inte alls kul. Först så steppade han hela tiden men det kändes okej. Efter att vi travat en bit blev han helt till sig och gick inte att lugna ner. Han for på snedden och skuttade. När jag kände att det började gå uppåt så släppte jag helt enkelt efter och då for han ner i diket istället, trodde att han skulle välta på mig. Men det gjorde han alltså inte. Han tog sig också upp ur diket utan problem trots att snön gick upp till ryggen. Sen var han hysterisk hela vägen hem och när vi stannade för att skyffla undan lite hästbajs (ja däromkring måste man plocka upp efter sin häst) så for han ner i diket igen. Lotta skrek att jag måste ju skänkla på honom men jag tyckte att jag gjorde det. Är inte van att behöva ponnysparka och använder hellre spö i sådana fall. Det var inte alls en kul ridtur och jag kände mig bara som om jag inget kan efteråt. Inte för att jag blev rädd utan mer för att Lotta sagt att han är så "snäll" och att så där brukar han aldrig göra. Jag tycker inte en häst som beter sig så är "snäll". Efter det här kände jag bara att jag nog ska hålla mig till islandshästar, något jag kan, så att jag slipper känna mig värdelös. Det kändes bara som om jag inte klarade av honom alls. Jag kommer nog tacka nej till att rida Anuncio igen i alla fall.
Så det som skulle varit en trevlig tur med arbetskamraterna blev inte alls roligt.
Lotta och Linnea red på egna hästar och jag fick rida Anuncio. Han var inte alls kul. Först så steppade han hela tiden men det kändes okej. Efter att vi travat en bit blev han helt till sig och gick inte att lugna ner. Han for på snedden och skuttade. När jag kände att det började gå uppåt så släppte jag helt enkelt efter och då for han ner i diket istället, trodde att han skulle välta på mig. Men det gjorde han alltså inte. Han tog sig också upp ur diket utan problem trots att snön gick upp till ryggen. Sen var han hysterisk hela vägen hem och när vi stannade för att skyffla undan lite hästbajs (ja däromkring måste man plocka upp efter sin häst) så for han ner i diket igen. Lotta skrek att jag måste ju skänkla på honom men jag tyckte att jag gjorde det. Är inte van att behöva ponnysparka och använder hellre spö i sådana fall. Det var inte alls en kul ridtur och jag kände mig bara som om jag inget kan efteråt. Inte för att jag blev rädd utan mer för att Lotta sagt att han är så "snäll" och att så där brukar han aldrig göra. Jag tycker inte en häst som beter sig så är "snäll". Efter det här kände jag bara att jag nog ska hålla mig till islandshästar, något jag kan, så att jag slipper känna mig värdelös. Det kändes bara som om jag inte klarade av honom alls. Jag kommer nog tacka nej till att rida Anuncio igen i alla fall.
Så det som skulle varit en trevlig tur med arbetskamraterna blev inte alls roligt.
måndag, december 20, 2010
Kolikhäst
Idag hade vi en kolikhäst på jobbet. Så det var bara att ringa ägaren, lyssna på tarmljud och tempa. Sen fixade jag någon som kunde gå med hästen (själv hade jag inte tid eftersom jag jobbade) tills ägaren hunnit dit. Det verkade inte vara någon större fara, ingen feber och magen lät som den skulle.
söndag, december 19, 2010
Uteritt i dagsljus och massa snö
Snodde Birkir idag så att jag kunde få andas lite häst på min lediga dag! Uppe i stallet träffade jag Annika som hade fler barn än vanligt med sig och en stackare utan häst... Så jag lånade snabbt ut Skardi till Sofia och Annika, något som gjorde alla glada tror jag! Skardi fick lite att göra och det behöver han.
Birkir och jag gav oss ut och hade tur och fick rida på en alldeles nyplogad grusväg! Så vi behövde bara pulsa i snön på vägen hem i skogen. Vi körde alla gångarter och Birkir var pigg och glad men att pulsa i snön i skogen på vägen hem var jobbigt!Vi hade i alla fall jättetrevligt och var ute ungefär en timme.
Birkir och jag gav oss ut och hade tur och fick rida på en alldeles nyplogad grusväg! Så vi behövde bara pulsa i snön på vägen hem i skogen. Vi körde alla gångarter och Birkir var pigg och glad men att pulsa i snön i skogen på vägen hem var jobbigt!Vi hade i alla fall jättetrevligt och var ute ungefär en timme.
onsdag, december 15, 2010
Skymningsritt med handhäst
Var ledig idag så efter julklappsshoppandet så kunde jag ge mig upp till stallet innan solen hunnit gå ner. På onsdagar rider jag ju Birkir och jag hade bestämt mig för att ta med Skardi ut som handhäst så jag klämde på dem båda reflexer innan vi gav oss iväg i skymningen. Båda hästarna var pigga och glada och Skardi uppförde sig fint om man bortser från två tillfällen då han helst hade velat gå hemåt och en gång då han höll på att dra iväg från oss när vi galopperade. Birkir och jag körde alla fyra gångarter men jag tror att Skardi höll sig till tre. Vi tog några härliga galopper i snön, sida vid sida, helt underbart, då njuter man av livet! Skardi verkade mycket nöjd med turen och frustade glatt på hemvägen.
tisdag, december 14, 2010
Sjuk
Ja jag har varit sjuk och borta från jobbet i några dagar. Nu när jag kom tillbaka så berättade en av hästägarna att hennes häst varit jätteupprörd de dagar jag har varit borta. Hon undrade vad som hänt och när hon fick höra att jag var sjuk så förstod hon varför hästen var så upprörd, han saknade mig! Han fäster sig tydligen väldigt vid de han tycker om och gillade inte att jag inte var där och tog hand om honom. Ja jag säger då det, vet inte vad jag ska tro. Vet inte om det är hästen eller ägaren som saknat mig men det känns skönt att vara så omtyckt!
Annars så har jag drabbats av julstressen på riktigt. Men efter att ha varit tillbaka på jobbet i två dagar nu så börjar det rinna av mig lite. Att pyssla med hästarna ger mig en inre frid och ett lugn som driver bort vilken stress som helst. Snacka om att jag har rätt jobb, äntligen.
Annars så har jag drabbats av julstressen på riktigt. Men efter att ha varit tillbaka på jobbet i två dagar nu så börjar det rinna av mig lite. Att pyssla med hästarna ger mig en inre frid och ett lugn som driver bort vilken stress som helst. Snacka om att jag har rätt jobb, äntligen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)