Ja ska väl skriva lite om långturen också. Förutom att det ar jättevarmt (runt 30 grader) så var det underbart, som en liten semester.
Det var längre att rida än vi trodde, runt tre mil, och det tog lång tid, särskilt första dagen då vi tog det lite lugnt och hade långa raster. Lunch åt vi då vid en liten sjö, vi grillade och badade fötterna. Våra hästar var inte särskilt intresserade av att dricka i sjön värmen till trots. Vi red både i snårskog och längs fantastiskt vackra vägar och stigar. Eftersom vi bara hade en häst var så gick vi en del.
Vi var inte framme förrän vid halv åtta och då prioriterade vi bad framför mat. Efter att ha doppat sig i sjön, badat i badtunna, bastat och ner i sjön igen och tvätta håret så kände jag mig normal igen och inte så överhettad. Till middag blev det potatissallad och grillat, jättegott.
Dagen efter gjorde vi mackor till lunch och gav oss av någorlunda tidigt. Det var lika varmt (om inte varmare) men vi höll ett högre tempo. Vi rastade inte vid sjön (eftersom det var en liten omväg) utan i skogen.
När vi började närma oss stallet så fick Mike komma och byta av en av ryttarna som hade bråttom hem. Han kom lagom till glasspausen och sedan var vi hemma på nolltid.
Skuggi klarade turen bra och skötte sig fint. Första dagen verkade han väldigt nöjd men den andra ville han mest hem och hade lite bråttom. När jag släppte ut Skuggi i hagen igen så galopperade han glatt iväg. Inte helt slutkörd trots allt.
Vi blev alla lite sugna på fler långturer och jag funderar på om man inte ska ta en ridsemester längs någon ridled nästa år.
tisdag, juli 07, 2015
Långturen - andra dagen
måndag, juli 06, 2015
Långturen - kvällen
söndag, juli 05, 2015
Långturen - första dagen
torsdag, juli 02, 2015
Varmt
Idag är det jättevarmt. Trots det har jag ridit båda mina hästar. De var riktigt pigga båda två, lite otippat. Lifri fick skritta i skogen och jag och Skuggi jobbade lite dressyr på ridbanan. Lite tölt blev det också. Precis när han lossnar och går riktigt rent så börjar han protestera och hoppa med frambenen, sen fortsätter han som inget hänt, mjuk som smör.
Skuggi och jag laddar nu inför långtur imorgon, får se om vi överlever i hettan. Vi ska hem till vår stallkamrat Lena, äta lite god mat och sova över och sedan rida hem igen på lördag. Det ska bli riktigt roligt!
Skuggi och jag laddar nu inför långtur imorgon, får se om vi överlever i hettan. Vi ska hem till vår stallkamrat Lena, äta lite god mat och sova över och sedan rida hem igen på lördag. Det ska bli riktigt roligt!
onsdag, juli 01, 2015
Livet
Här hemma rullar livet på, hästarna är fortsatt ohalta och igår red jag båda två. Skuggi är livrädd för rådjur och just nu ligger de i ormbunkarna och lurpassar. De hoppar upp så fort man rider förbi och skrämmer skiten ur stackars Skuggi. Livet är inte lätt för de hariga.
Jag har ju glömt att säga att jag skickat efter en ny sadel till Lifri, det blev en Karslund Kontakt2, men tyvärr skickar jag nog tillbaka den. Den var bra, Lifri gillade den men den var helt klart fel storlek för mig. Jag beställde en 16 och det passade min rumpa perfekt men mina lårben är för långa så knästöden klämmer. Så det blir till att byta till en större.
På kvällen igår var jag i min systers stall och höll lite lektioner. Tre elever (syster inräknad) har jag där och nästa gång blir det nog fyra. Det är roligt att hålla lektioner där, de är ett glatt gäng och det verkar vara god stämning. Jag får känslan av att de hjälper och peppar varandra. Dessutom är det roligt att se att det går framåt för hästar och ryttare. Birkir börjar bli jättefin, snygg och rör sig fint, tölten börjar lossna på riktigt. Han behöver bara hitta lite mer energi så blir det riktigt, riktigt bra.
Idag har jag varit i stallet på morgonen, släppt ut hästarna och mockat. Så nu på kvällen kan killen och jag koncentrera oss på ridningen.
Jag har ju glömt att säga att jag skickat efter en ny sadel till Lifri, det blev en Karslund Kontakt2, men tyvärr skickar jag nog tillbaka den. Den var bra, Lifri gillade den men den var helt klart fel storlek för mig. Jag beställde en 16 och det passade min rumpa perfekt men mina lårben är för långa så knästöden klämmer. Så det blir till att byta till en större.
På kvällen igår var jag i min systers stall och höll lite lektioner. Tre elever (syster inräknad) har jag där och nästa gång blir det nog fyra. Det är roligt att hålla lektioner där, de är ett glatt gäng och det verkar vara god stämning. Jag får känslan av att de hjälper och peppar varandra. Dessutom är det roligt att se att det går framåt för hästar och ryttare. Birkir börjar bli jättefin, snygg och rör sig fint, tölten börjar lossna på riktigt. Han behöver bara hitta lite mer energi så blir det riktigt, riktigt bra.
Idag har jag varit i stallet på morgonen, släppt ut hästarna och mockat. Så nu på kvällen kan killen och jag koncentrera oss på ridningen.
Fortsättning
Informationen som Pape Rosén & Co gick ut med var inte särskilt utförlig och efter detta så har det spekulerats vilt på facebook. För de flesta av oss är det i bästa fall andrahands uppgifter och det är svårt att avgöra vad som är sant eller inte. Klart verkar i alla fall vara att hästen har åkt i ett vanligt två-hästars släp bakom en liten lastbil gjord för att köra två hästar. I den lilla lastbilen har man tagit ut inredning och klämt in tre vuxna islandshästar som har åkt, som jag förstod det, löst. Det verkar också som att detta inte är särskilt ovanligt.
Hästen som dog under transporten har antingen hoppat över bommen eller helt enkelt ramlat under transport och blivit klämd. Vad exakt det är som har hänt får nog vi som inte var där inte veta.
Vems fel det är och om detta hade kunnat undvikas kan diskuteras i det oändliga. Det viktigaste är inte att hitta den skyldige utan att se till att det inte händer igen. Jag får erkänna att jag inte visste att hästar transporterades så här och jag tycker inte att det känns okej.
Att hästarna blir stressade och riskerar att skadas under resan till sina nya hem i Sverige tycker jag inte är så konstigt. I Skuggis fall innebar resan först en resa från norra Island till Reykjavik där han fick stå på stall i över en vecka. Sedan flyg till Sverige, flera timmar på flygplatsen och sedan lastbil hem till stallet. Det är stora omställningar och omständigheter som hästar inte är gjorda för. Därför är detta extra viktigt att tänka på säkerheten och inte utsätta djuren för onödiga risker.
När jag tog hem Skuggi valde jag att få honom hemkörd framför allt för att jag trodde att det var bättre för honom att åka lastbil istället för att vingla runt själv i ett litet släp på hala vägar. Nu kom han ju också i en stor lastbil men jag hade aldrig kunna föreställa mig att han skulle komma i ett litet släp eller trängas in med två andra i en transport avsedd för två. Nu känns det inte så sannolikt att jag kommer importera en till häst men i sådana fall kommer jag nog åka till Norrköping och hämta hästen själv.
Hästen som dog under transporten har antingen hoppat över bommen eller helt enkelt ramlat under transport och blivit klämd. Vad exakt det är som har hänt får nog vi som inte var där inte veta.
Vems fel det är och om detta hade kunnat undvikas kan diskuteras i det oändliga. Det viktigaste är inte att hitta den skyldige utan att se till att det inte händer igen. Jag får erkänna att jag inte visste att hästar transporterades så här och jag tycker inte att det känns okej.
Att hästarna blir stressade och riskerar att skadas under resan till sina nya hem i Sverige tycker jag inte är så konstigt. I Skuggis fall innebar resan först en resa från norra Island till Reykjavik där han fick stå på stall i över en vecka. Sedan flyg till Sverige, flera timmar på flygplatsen och sedan lastbil hem till stallet. Det är stora omställningar och omständigheter som hästar inte är gjorda för. Därför är detta extra viktigt att tänka på säkerheten och inte utsätta djuren för onödiga risker.
När jag tog hem Skuggi valde jag att få honom hemkörd framför allt för att jag trodde att det var bättre för honom att åka lastbil istället för att vingla runt själv i ett litet släp på hala vägar. Nu kom han ju också i en stor lastbil men jag hade aldrig kunna föreställa mig att han skulle komma i ett litet släp eller trängas in med två andra i en transport avsedd för två. Nu känns det inte så sannolikt att jag kommer importera en till häst men i sådana fall kommer jag nog åka till Norrköping och hämta hästen själv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




















