Lite löshoppning

Idag stod löshoppning på schemat för Lifri och hans halvbror Draumur. Jag tror att det är bra för dem att få skaka loss lite. Det blir lite annorlunda träning. Riktigt duktiga var de och de verkar båda tycka att det är roligt. Idag var de också sansade, gången innan så var de helvilda.

Lastträning

Jag har ju haft lite problem med att lasta Lifri sedan en tävling förra året och inte riktigt orkat/haft tid att ta tag i det. Har inte heller velat hålla på när det varit halt då han har börjat fara runt en massa. Men idag tog jag tag i det. Utrustat med repgrimma, longerlina special (med starkare hake), havre, slicksten, vatten och äpple till mig så tänkte jag att nu jävlar så får det ta hur lång tid det tar. Jag kommer inte ge mig. Så det tog ju inte mer än en halvtimme förstås.
Jag la linan i en ögla fram i släpet så att jag själv kunde stå utanför när han gick in. Han levde runt en massa i början, stegrade sig och hoppade men gick in och stod kvar efter en stund. De två första gångerna han var inne så var han rädd och inte intresserad av att äta sin havre men tredje gången så gick han in lugnt, stod kvar och åt havren medan jag funderade på hur jag ska säga åt honom att komma ut igen. Tycker det är svårt när jag står bakom honom och tala om att nu är det okej för dig att gå ut.
Jag tyckte att han var jätteduktig idag och är nöjd med resultatet men känner mig ändå lite osäker på om det här var rätt metod. Jag vet varför jag valde den men tänker att jag kanske borde valt en annan ändå. Försöker att inte grubbla för mycket, gjort är gjort, men jag tycker att det är bra att reflektera över sina träningsmetoder, vad för sorts relation man vill ha med hästen och vad för sorts person man vill vara.

Duktig häst

Utflykt

Igår följde jag med en stallkamrat till Ia & Denni för att titta på när hon red lektion för Ia. Stallkamraten har ridit lektion för henne regelbundet sedan i höstas men jag har inte tagit mig tid att följa med. Stället var jättefint med gäststall och ett väldigt fint ridhus. Ljust och luftigt, inte jättestort men med bra underlag och spegelvägg längs ena kortsidan. Ia pratade en del om hästars personlighet och hur man kan behöva anpassa träningen efter hästen och hur man ibland får tänka om. Hon fokuserade mycket på att ryttaren inte ska hänga kvar i en övning och älta utan att det är dags att byta övning när man har fått igenom sina hjälper, som en belöning till hästen. Hon var väldigt tydlig med att hästen ska belönas och få känna sig duktig.
Det var roligt att få följa med. Jag blir alltid så inspirerad när jag ser andra rida lektion.

Skuggi häromdagen

Lägger upp lite film på Skuggi från senaste ridpasset i paddocken. Jag tycker att det är bra att filma sig själv ibland men det går lite i perioder. Nu har jag i alla fall ett litet stativ så att jag kan sätta fast kameran på staketet och därmed lätt filma mig själv. Det är bara skritt och trav, tölten var så misslyckad detta ridpass så det vill vi inte visa upp och galoppen kom inte med.

Hästbyte

Idag bytte jag och en av mina stallkamrater häst när vi var ute och red. Jätteroligt men svårt. Jag ville att hon skulle få se hur fin Skuggi är men han visade sig inte från sin bästa sida. Han grisepassade och drog henne i händerna. Hennes häst är väldigt känslig och spänd och det var svårt att inte trippa fram. Jag kände att jag nog rider lite med bromsen i, inte i händerna men i kroppen. Det var svårt att få kläm på hur man gjorde. Mina hästar är ju så vana vid mig och hur jag gör och jag är van vid dem. Jag har visserligen ridit väldigt många olika hästar men det var länge sedan nu.
 Jag tror att vi båda kände att vi inte kunde rida. Det var roligt i vilket fall. Man får alltid lite perspektiv på sin egen häst när man provar en som är helt annorlunda. Jag önskar bara att Skuggi uppfört sig lite bättre.

Min lilla häst

Nu börjar jag känna igen min häst igen. Lifri alltså. Han har blivit tam och trevlig igen. Verkar tycka att det är roligt att komma ut och jobba. Just nu så försöker jag stärka honom genom att jobba mycket i skogen. Där får vi mycket av lösgjordheten gratis och jag tänkar att han ska kunna jobba upp lite styrka utan panikattacker. Vi har hittat några bra klätterbackar i skogen precis vid stallet som jag tror kan vara bra. Styrkan i sin tur, tror jag, kommer göra att han inte får panik lika lätt. Han kommer inte känna sig så pressad och allt blir lättare. Den senaste tidens arbete vid handen har gjort honom mjukare och mer liksidig.
Idag var vi ute med Skuggi och sambon som sällskap. Blev mest längs grusvägarna då det regnade igår och skogen är smetig. Lifri kändes riktigt fin. Pigg och glad, lyhörd och lugn. Jag är glad över min lilla häst.

Hovslagare

Hästarna blev skodda igår. Lifri uppförde sig fint men Skuggi var ett as. Första gången som han varit annat än trevlig mot hovslagaren. Han var jätteotålig och irriterad. Hotade att sparka och ryckte till sig hovarna. Hovslagaren verkar trots det tycka att det är värre att sko Lifri. För Skuggi kan man ju säga till. Vi får väl hoppas att det var en engångs företeelse.
I vilket fall som helst så måste jag se om mig efter en ny hovslagare, permanent eller tillfälligt, då min hovslagare kommer att vara sjukskriven. Till en början på deltid men det finns ju en risk att det blir på heltid. Jobbigt tycker jag. Det är så svårt att veta vem som är duktig och om de kommer att fungera ihop med Lifri. För där handlar det om personkemi. Jag har fått några tips i alla fall så får vi väl se vem som tar sig an oss.

Gårdagens lektion

Igår var det lektion för Lena J igen. Jag var ju inte så nöjd sist. Jag kände att Skuggi inte lyssnade, att jag blev spänd och inte kunde släppa efter och att allt bara var för komplicerat för oss. Ingen bra känsla alltså. Den här gången var både Skuggi och jag på topp. Han var koncentrerad och lyssnade. Jag lyckades få tag på min svaga vänstersida utan att spänna hela kroppen. Genomgående för hela ridpasset var att jag lyckades spänna rätt muskler och inga överflödiga. Skuggi gick ju naturligtvis därefter. När jag skärper till mig är han en stjärna. Fokus för lektionen var hästens bakben och för mig och Skuggi innebär det att han ska gå fram och ta ett jämnt stöd i bettet. Han gick jättebra och var helt slut efteråt, orkade inte få in bakbenen tillräckligt för att klara av att trava. Jag är så stolt över honom. Han är så otroligt begåvad.