Bättre idag

Idag lyckades jag komma till stallet mitt i lunchen, inte världens bästa timing men Lifri lät sig snällt fångas ändå. Idag var både han och jag mer avslappnade och harmoniska så då gick ju allt så klart lite bättre. Det gick fortare för mig att få sitta upp men jag väntade också längre innan jag försökte. Jag väntade tills det kändes bra och vi båda var avslappnade. Väl uppe red jag bara några varv innan jag satt av. Satt upp igen, från andra sidan, inga problem alls, och sen ner igen och så fick det räcka.

Lifri mitt i maten

Annars så håller jag på att packa ner allt här hemma. Får se om jag hinner ut och gulla lite med Lifri imorgon, jag hoppas på det men vi får väl se.

Helgen

Igår var mamma med ut till Lifri och jag fick henne att fota lite när jag red, så nu finns det bildbevis! Som ni kanske förstår så har vi inte kommit så långt i utbildningen men nu är han för det mesta avslappnad åtminstonde.




Det tog mig lång tid att få komma upp igen, först var han väldigt spänd och reagerade häftigt så fort jag rörde mig när jag stod bredvid men efter ett tag så slappnade han av. Men då höll han på att trampa runt en stund ändå innan han uppförde sig. Mamma tyckte dock att han verkar trevlig och att han är perfekt för mig.

Idag hade jag med mig Louise ut så hon fick se honom också. Han ville inte gå ut genom leran i hagen idag så vi gick ut i andra änden och Louise visade mig hur jag ska hålla grimskaftet när jag ger tryck så att det automatiskt blir eftergift när han går framåt. Louise fotade en del och Lifri tyckte att det var otäckt när det blixtrade. Det blev ingen ridning idag utan vi tog en liten promenad i skogen.

Syster på besök

Idag drog jag med mig Åsa ut i mörkret för att hon skulle få träffa Lilla Vild. Han visade sig inte från sin bästa sida idag. Han var inte så skitig och det gick snabbt att fånga honom i hagen, snäll och rar och Åsa tyckte han var gullig. Däremot var han spänd och slappnade inte av. Det tog mig säkert en kvart att få sitta upp för han var så spänd när jag stod bredvid honom, så fort jag rörde mig så fladdrade han iväg. Så jag pratade, klappade, väntade och provade. Till sist så gick det. Jag kunde naturligtvis suttit upp utan att han stått stilla men det tror jag mest hade förstört. Jag vill ju att han ska vara lugn och fin och stå still. Det är viktigare än att jag kommer snabbt upp i sadeln. Jag kunde ju också bett Åsa att hålla i honom men jag känner att det också hade förstört poängen. Poängen är inte att jag kommer upp och kan rida utan att han känner sig lugn och trygg med att jag rider.
När jag väl var uppe skötte han sig fint men jag red väldigt kort. Jag tror att Lifri kände av att jag var lite till mig över att få visa min fina häst för min syster, alltså att jag inte var helt lugn, och att detta gjorde att han var så spänd. Känslig och uppmärksam.
Åsa tyckte förresten att han verkligen såg ut som en häst för mig.

SR Häst- och Ryttarutbildning

Idag får Lifri vila för det har han förtjänat!

Istället har jag varit på besök på Wreta Gård för att träffa Suvi som driver SR Häst- och Ryttarutbildning. Hon hade sin verksamhet hos ID Horses när jag jobbade där men har nu flyttat till egen gård, byggt stall och ridhus. Stallet var jättefint och ridhuset lika så, hon har rejält med hagmark och stora, fina hagar. Förutom att det är trevligt att träffas och snacka lite skit så är det kul att se hur hårt arbete och målmedvetenhet verkligen kan ta dig någonstans, att det går att lyckas även i hästbranschen. Visst man blir ju inte rik direkt men om du har egen gård, några lektionshästar och kan leva på ditt drömyrke vad mer kan du då begära egentligen?

Två uteritter idag

Idag var min pappa med ut för att titta på min lilla häst. Han tyckte förstås att han var fin, bra proportioner och fin hals och resning. Dessutom sa han att Lifri är ganska liten. Det hade jag inte ens tänkt på, tycker inte alls att han är liten. Men när jag tänker efter på saken så har Dimbrá känts helt gigantisk när jag ridit henne på sistone. Tur att jag inte är så stor då heller.
Pappa fick låna Atli så vi kunde rida ut tillsammans. Jag och Lifri tog täten och han gick på så fint trots att vi vanligtvis inte går först. Vi skrittade mest men det blev en snutt trav också och Lifri tog i och drog iväg som skjuten ur en kanon. Detta gjorde Atli lite till sig men Lifri höll sig lugn, saktade snällt ner när jag ville och var hur lugn som helst. Annars så var han lite spänd i början av turen och ville inte riktigt stå still när jag skulle sitta upp. Men jag envisades till han var stilla och lugn innan jag satt upp. Jag fick beröm av pappa för hur jag satt upp, han tyckte att det var smart, jag har faktiskt inte tänkt så mycket på hur jag gör. Jag sätter foten i stigbygeln och sen stampar jag till lite med den, några gånger, så att sadeln rör sig lite som om jag vore på väg upp. På det sättet kollar jag om han tänker stå still medan jag står säkert på backen. Om han står still utan att spänna sig när jag gör så då sitter jag upp. Jag är mycket nöjd med hur han skötte sig idag!

Dimbrá har tyvärr blivit lite försummad på sistone men jag red henne faktiskt både igår och idag. Igår var det en sväng på volten men det var lite slarv-ridning får jag erkänna. Idag var jag ute med pappa och Birkir på en tur till varggropen. Ja jag har ridit med pappa två gånger idag, riktigt roligt. Idag lyssnade Dimbrá riktigt dåligt, framåt gick bra men stopp och svänga var det värre med. Hon avslutade med att försöka springa över mig när jag släppte ut henne i hagen då hon kände sig lite trängd av de andra hästarna. Ingen toppendag för mig och Dimbrá med andra ord...

Lilla Vild

Ja idag var han faktiskt lite vild min lilla häst. Hästarna har nu släppts ut i den del av hagen som varit avstängd ett tag och det verkade mycket uppskattat. Lifri hade ingen lust att komma med mig utan sprang runt som en tok tillsammans med Gneisti. Vid sådana tillfällen undrar jag vad jag gjort av kameran, röra sig kan han minsann. Jag fick helt enkelt vackert vänta tills han sprungit färdigt och då fick jag fånga honom på det gamla vanliga viset. Med hästar som Lifri behöver man tålamod och tid, det lönar sig inte att ha bråttom.
Idag longerade jag och han var en riktig krutdurk, full rulle var det. Men han lyssnade ändå helt okej och kan stå som en staty emellan varven. Jag tycker det är kul att se att han inte är någon långsam häst, jag gillar nämligen lite fart och fläkt.

Passet inskickat!

Ja nu har jag skickat in pass och ägarbyteslapp till SIF. Det känns bra.

Måndag

Idag var jag hos Lifri på förmiddagen. Han var en riktig liten lortgris, fullkomligt lerinpackad idag. Han kom snällt fram i hagen och verkade allmänt nöjd och belåten.
Jag började lite från marken innan jag red och våra början på öppna börjar faktiskt likna öppna i båda varven, han är så duktig. Sen så red jag på volten, hade ställt upp lite koner att rida slalom mellan och det gick väl så där. Vi kom runt dem men helst så ville han inte svänga åt vänster, det var tidigare favorithållet. Så det krävdes lite lirkande för att han skulle gå med på det. Han ville inte heller gå på fyrkantsspåret i högervarv så det krävdes lite övertygande från min sida innan han köpte att det skulle vi visst det.
Men han var lugn och fin och blev inte upprörd över att jag använde skänklarna eller över att jag tog i munnen. Tidigare har han blivit ganska stressad när jag har inverkat på honom, framför allt när det gäller skänklarna. Men nu är han alltså cool. Detta betyder att det går att kommunicera med honom på en helt ny nivå.