Flyttat

Det händer jättemycket som vore roligt att blogga om just nu men tiden har helt enkelt inte funnits. Igår flyttade Lifri i alla fall och det gick bra. Vi väntar några dagar med att släppa ihop honom med de andra, tills jag också är på plats. Men jag tror det blir bra det här.
Jättetråkigt att lämna alla fina stallkamrater, kändes riktigt jobbigt faktiskt. Enda trösten är att många av dem också kommer att försvinna från stallet under den närmaste framtiden. Tråkigast är förstås att lämna Malin men jag hyser gott hopp till att hon kommer och hälsar på oss.

Ny hovslagare

Nu har den börjat, jakten på en ny hovslagare. Tyvärr kan jag inte ta med min gamla till Nykvarn. Någon som har något bra tips? Det är viktigt att det är en lugn och trygg hovslagare eftersom hästen kan vara lite spänd (men snäll att sko). Det är förstås också viktigt att den skor bra och har rätt sorts skor i lager, dvs sådana som man har till islandshästar och inte bara ponnyskor.

Mycket nu

Nu har det blivit dåligt med tid att blogga eftersom det är mycket att göra.
I helgen var vi ute vid huset och även i nya stallet och träffade folk, babblade och skrev papper. Mycket trevligt.
Lifri går fortsatt bra. Red i ridhuset igår och då gick han jättefint. Traven har börjat lossna rejält nu och det känns roligt. Han fattade dock fel galopp i höger varv, något som jag tror aldrig hänt tidigare. Det blev ju rätt efter en stund men jag undrar vad jag gjorde för knas.
Jag ska försöka blogga lite bättre men det är svårt att hinna med.

Vänster fram

Det här är anledningen till att Lifri har boots på sig i hagen. Tittar ni noga så ser ni att det saknas en bit av hoven. Detta gör att det inte har gått att nita dit skon optimalt. Det plus att han har sulor gör att risken för tappsko är relativt stor. Trampar han av sig skon är risken stor att mer av hoven åker med och då kan det bli svårt att få på en sko överhuvudtaget. Så då är det en bättre lösning att ha skydd på även om det känns lite töntigt.

Vacker häst

Jag har köpt en ny kamera...

Glad

Idag red jag i ridhuset och jag blev så väldigt glad över min lilla häst. Till en början så travar han. Han var lugn och avslappnad, mjuk och fin. Galopperade lugnt och fint. Saktade ner bara jag höll andan. Flyttade sig sidvärtes och töltade fint. Ryggade också. Allt utan att bli spänd och motig.
Bäst var nog att när jag körde vår vanliga övning med tölt på volt så föll han helt plötsligt i trav! Det har jag väntat på sedan vi var på kurs. Äntligen börjar han bli lite lösgjord. Jag är fortfarande helt paff, det var så otippat efter att han stått så där. Han brukar bli stel och omöjlig efter tre dagar.
Jag red inte så länge. Det fanns liksom ingen vits när han var så väldigt duktig.

Saknat hästen

Idag red jag Lifri igen, longerade igår. Han hade mycket energi när jag longerade igår och verkade ha gott om energi idag med. Vi skrittade bara en halvtimme i skogen med Åsa och Birkir, bäst att börja lugnt. När jag skulle upp så skuttade han runt och när jag väl kom upp så blev hästen väldigt kompakt innan han pilade iväg. Det tog bara några minuter innan han hittat lugnet och då kändes han som vanligt. Jag hade glömt hur roligt det är att rida min häst. Hade nog saknat honom mer än jag trott och nu längtar jag tills imorgon då jag ska rida ordentligt.

Äntligen hemma

Inte blev det mycket hästar på semestern men nu är jag hemma igen så nu blir det andra bullar.