Förberedelser

Nu går nästan all tid åt till att packa och fixa inför Island, imorgon åker jag! Jag längtar mycket och är något sjukt laddad inför sommaren. Samtidigt så har jag de senaste veckorna börjat njuta av livet här hemma och börjat tänka på allt jag missar under sommaren och allt jag kommer sakna. Hade velat rida lite mer western plus att det varit kul att bada med hästarna igen. Sen så kommer jag ju sakna familj och vänner såklart.
Idag håller jag i alla fall på att tvätta det sista och har desinficerat stövlar och kört skor i tvättmaskinen. Nu återstår bara att se om allt jag vill ha med mig går ner i resväskan.

Hur allt började

Ja ibland händer det att jag undrar hur det kommer sig att folk börjar rida och vad för slags hästbakgrund de har. Ofta går bakgrunden att gissa sig till något så när med hjälp av vilken syn de har på hästar idag men det är ändå intressant att veta hur de kommit dit.
Så jag tänkte skriva lite om hur det kommer sig att jag började rida och om min hästbakgrund, det är också en ursäkt för att få visa roliga bilder från förr.

Jag började rida på Järfälla Islandsritt, på shettisarna Åke och Harry. Mina föräldrar red på turridningen och i maj 1990 köpte de Skardi frá Holti som passade mindre bra i turridningen (men desto bättre hos oss visade det sig). Skardi hade inte varit många år i Sverige och hade mycket spring i benen men visade sig vara en utmärkt barnhäst. Han var alltid väldigt försiktigt med oss barn och bättre häst att lära sig rida på tror jag är svårt att hitta. Med vuxna har han inte varit lika lätt, det är som sagt drag i hästen men han har aldrig bockat eller burit sig åt på det viset. Som en riktig familjemedlem var Skardi med på det mesta vi hittade på, inte bara ridning. Han var ofta med på picknickar, då stod han precis utanför filten och sträckte sig för att försöka nå kexen. Vi badade också tillsammans med honom under somrarna, något vi fortfarande gör.
I samband med att Skardi köptes började jag och syster på ridskola men det skriver jag mer om någon annan gång.

På bilden sitter jag och lillebror på Skardi och syster på Muggur, vår nästa häst. En del av er kanske känner igen vart bilden är tagen?

Sveriges Nationaldag

Firade nationaldagen med att ta en tur på Birkir, vi red ut i värmen. Han var förvånansvärt pigg och med på noterna, de blir ju lätt lite sega när det är så här varmt. Vi töltade bitvis riktigt fint i väldigt kort tempo och det var ett rejält tryck i galoppfattningarna. Det var verkligen ett ordentligt avstamp och tryck uppåt, det märks att Åsa och han har övat. Bra fattningar är viktigt då resten av galoppen tenderar att bli som fattningen. Däremot ville Birkir helst gå i höger galopp och fattade bara höger från skritt, från trav kunde jag få vänster också. Vanligtvis så föredrar han ju vänster galopp.
Efteråt var han ganska svettig så jag svampade av honom lite.

Sista dagen på ID Horses

Idag är min sista arbetsdag innan jag åker till Island. Så jag har bjudit på rabarberpaj och "alla var där". Blev bjuden på lunch och hade en mycket trevlig fikastund i solen med kolleger och vänner. Många kramar och lyckönskningar blev det. Fick en bok av ID, Frihetsdressyr och cirkuskonster av Franco Gorgi. Så nu har jag något att läsa och att träna på.

Sen så hade Malena och jag bestämt att jag skulle få rida Liso eftersom jag inte provat honom än. Det var jätteroligt! Malena började med att förklara hur jag inte skulle göra när jag gör halt för då reser han sig (han är ju tränad till att göra levader) och jag hann bara skritta några meter, göra halt och så gjorde han det! Skithäftigt men det var nog mest för att testa mig lite. Malena var imponerad av att jag inte behövde hålla honom runt halsen och att jag var så oberörd av det hela. I galoppen bockade han rejält några gånger men jag höll i mig, red på och han slutade med det, Malena säger att det är som om att han måste testa om man klarar det innan han tycker att man är värdig att få rida honom. Vi gjorde galoppombyten och galloperade på så små volter att de nästan var obefintiga och gjorde åtminstone en del av en galopp-piruett. Red skänkelvikning i trav (kan inte tro att det var snyggt direkt) och öppna och sluta. Provade några steg passage och lite spansk skritt också. Sen så hade jag nog provat allt fint som Liso kan och var lite trött faktiskt så då skrittade vi av. Tack Liso för den fina turen!

Turbocupen - favorit i repris

Igår var Louise och jag i Strängnäs och tittade på Turbocupen, tävlingar för araber. Det var hoppning, western och dressyr. Vi var där förra året och tittade och åkte rejält vilse på vägen dit (GPSen kollrade bort oss totalt) men den här gången körde vi med vägbeskrivning och det gick alldeles utmärkt. Det jag mindes bäst från förra året var att folk red fel programm i dressyren och i western och fick gå ut och läsa på, det var lika förvirrat i år. Men det var roligt ändå och jag och Louise blev så inspirerade av hoppningen att vi på hemvägen bestämde oss för att åka ut och hoppa Elfa. Så det gjorde vi också. Vi byggde upp ett litet hinder och hoppade båda två, tror inte det blev högre än 40 cm men ändå. Elfa var duktig och hoppade snällt.
Jag tog en del bilder på Turbocupen men orkar inte lägga upp dem nu, kanske kommer senare.