Undrens tid...

...den är nu! Det här har vi gjort på eftermiddagen och allt gick jättefint. Vi fick skon påslagen av snäll hovslagare också.

Ja vi har galopperat utan sadel och ja killen har ridit Lifri alldeles själv! Lifri var något skeptisk och ville helst vara med mig men han skötte sig fint som ni ser. Jag är så stolt över dem båda!

Tappsko - igen!

Nu har Lifri tappat en sko igen så det blev ingen ridning idag. Höger fram var det denna gång. Skittrist som vanligt. Ska se om jag får ut en hovslagare som kan slå på en ny snart, min hovslagare har inte tid med tappskor.

Saltvikfilmen

Glömsk

Satt och tänkte anmäla mig och Lifri till Dís höstlätta då jag upptäcker att jag skulle vaccinerat honom för veckan. Skit också! Jag visste ju att det var nu någon gång och borde kollat upp det tidigare. Så nu blir det att boka vaccination så snart som möjligt.

Bollen är i rullning

Nu är det på gång! Vi har börjat processen för att få hem Skuggi till Sverige. Elsa ska hjälpa mig med att fixa transporten. Förhoppningsvis kan vi få en riktigt billig resa från Húsavík till Reykjavík, vi får se.

Kolikkänning?

Nu ikväll när jag kom till stallet bullrade Lifris mage otroligt mycket. Jag hörde den utan att behöva lägga örat mot och den lät nonstop. Inget annat verkade vara fel och jag longerade en stund innan han fick komma in igen. Jag lät honom stå på box med fleecetäcke på en stund, för säkerhets skull. Jag åkte hem och åt, åkte tillbaka till stallet och han var fortfarande pigg och glad men med högljudd mage så han fick gå ut med de andra. Så det var nog mest jag som var nojig men det känns bättre att ta det säkra före det osäkra. Kolik kan vara så himla illa.

Ridlektionen

Idag red vi iväg till en av hästgårdarna i området för att rida lektion för Lena J. Det är bättre ridbana där borta plus att de har ovalbana.
Vi var fyra stycken som red och det var grupplektion i dressyr. Vi fick börja med att skritta på stora mittvolten och sedan öka och minska volten samt rida med utåtställda hästar. Fokus på att få hästen böjd runt innerskänkeln. Lifri och jag har aldrig ridit utåtställda förut men det gick bra.
Sedan fick vi trava (eller i vårt fall tölta) på kvartslinjen med hästen ställd först åt höger och sedan när det fungerade åt vänster. Jag behöver koncentrera mig på att hålla axlarna raka och inte tippa inåt. Även detta fungerade.
Dagens svåraste var nog nästa övning på kvartslinjen. Vi började med att rida rakt fram och sedan flytta hästen undan för skänkeln så att bakdelen hamnade utanför medan frambenen gick kvar på samma spår. Och så tillbaka och så om igen. Det jag tyckte var svårast var att få ut baken märkbart utan att frambenen for iväg. Det ridläraren anmärkte på var att jag måste sitta rakare med axlarna samt mjukna i ytterhanden. När jag lyckades få till detta blev det bättre.
Avslutande övning var galoppfattning och där briljerade vi överraskande nog. Han tog fattningen på en gång och galopperade rent och fint med gott sväv och god aktion. Han fattade rätt galopp alla gånger utom en då det oväntat nog blev korsgalopp. Jag tycker att han gott kunde galopperat lite långsammare men jag antar att det stora ytan satte lite fart på honom.
Efter det skrittade vi av, snackade lite och red hem igen. Jag känner mig nöjd och tycker nog att vi fick lite nyttiga tips samt en spark i baken att öva på lite nya grejer.

Häst i trädgården

Extra foder

Lifri har fått börja äta hö. Bara ett kilo än så länge så att han ska sluta gå ner så mycket i vikt förhoppningsvis. Jag har också varit på Granngården och köpt lusern. Försöker vänta så länge som möjligt med att börja ge honom lusern men vågar inte riskera att han går för mycket redan nu när det knappt blvit höst ens.
Vi köpte också lite stolp och tråd, Lifri ska få jobba med att röja lite i vår trädgård också. Tanken är att jag rider hit, han får beta någon timme och så ger vi oss tillbaka igen. Jag tror att det blir bra.

Ridning

Idag red jag Lifri för första gången på länge. Han kändes så liten! Seg var han också. Travade jättefint, till och med på volt utan att vi värmde upp i tölt först. Så det känns bra. Jag red inte så länge utan kände mest av honom. Kanske ska vi rida lektion på söndag, vi får se.

Lite NH-träning

Som ni ser så lär killen och hästen känna varandra lite bättre. De har ju jobbat tillsammans när jag varit bortrest och det vore ju synd om det tog slut nu.

Sommartjock häst?

Lifri har gått ner en hel del i vikt under de veckor som jag varit borta. Som ni ser på bilden så är han inte direkt tjock längre. Jag tycker att han ser fin ut nu men tyvärr är det inte mycket bete kvar eftersom det varit så torrt så det är bara att börja stödfodra redan nu så att han håller sig så här fin. Lifri har en tendens att gå ner i vikt under vintern och förra vintern var det lite kämpigt att hålla en okej vikt så det är klart att jag blir lite orolig när sommarmagen redan är borta trots semestervila och bete.
Annars så verkar det vara bra med hästen. Vänster bak är fortfarande svullet men han visar ingen hälta och efter en stunds longering så hade svullnaden gått ner markant.

Hemma igen

Igår morse landade jag i Sverige igen, något trött och ganska glad över att vara hemma igen. Naturligtvis hälsade jag på Lifri redan igår och han är svullen på vänster bakben, har förmodligen fått en spark. Varför är jag inte förvånad? Idag hade svullnaden gått ner något och han reagerar inte när jag klämmer på den så jag känner mig inte så orolig men det känns ju lite typiskt.  Alltid är det något med den där hästen.

Nya vänner

Kontorsarbete

Idag har jag ridit Skuggi på tvåtimmars-turen, längst bak. Vill ju se att killen kan rida honom så att jag inte behöver oroa mig. Han skötta sig jättefint men ville stanna i vår jobbiga backe. Det är bara fluff och inga muskler på den hästen alltså.

Det är lugnare idag så jag gör lite "kontorsarbete", dvs delar ut flyers och sätter upp affischer. Sådant måste också göras och jag kan inte förstå att de inte gjort detta tidigare. Men jag talade om detta för Elsa, att de måste bli bättre på marknadsföringsdelen och hon visste naturligtvis redan om det. Men ibland undrar jag hur det skulle gå för Saltvík om ingen talade om för dem att de måste skärpa till sig ibland.

Helt plötsligt mycket

Jag har dåligt med tid att blogga nu för tiden, vi har så himla mycket att göra. Idag och igår har jag varit ute på tretimmars-turer med turister. Lite spännande eftersom jag inte kan komma ihåg var jag ska rida på slutet. Jag är inte vilse, jag vet var jag är och var jag ska men inte den bästa vägen däremellan. Det har gått bra ändå förstås. Idag provade jag Glaeda för första gången, på tretimmars-turen, och hon var riktigt trevlig men väldigt styv i munnen. Vi red lite pass också, inte riktigt på riktigt eftersom vi hade turister med så vi måste försöka göra om det om vi hinner. Efter det så gick hon bättre.

Skuggi har lärt sig att rygga, två gånger fick jag hjälp från marken och tredje gången fattade han. Så himla lättlärd. Lyssnar bra och mjuk som en boll. Tölten behöver tränas men jag känner att jag behöver viktboots och möjlighet att rida på volt för att göra det ordentligt. Idag höll vi på att trilla ner i ett hål i marken. Vi travade på i rask takt när en fågel plötsligt flaxade upp och skrämde Skuggi så att han hoppade av stigen. Vi var väldigt nära att hamna i ett lavahål men jag avstyrde det. Det är inte så säker terräng häromkring och inte det bästa att rida i direkt.

Annars så rullar det på som vanligt här. Inte många dagar kvar att jobba nu.

Långsamt

Vädret här i Mývatnsveit har varit ganska dåligt de senaste dagarna. Det har blivit kallt, vi har mycket vind och lite regn. Detta betyder att det inte är så många som vill komma och rida så hästarna vilar mest och vi har passat på att göra lite annat. Jag rider Skuggi förstås och det går bra men han har också varit lite vild. Jag tror att det är vädret som spökar för hästarna har överlag varit ganska oberäkneliga.
Vi har en ny tjej som vi lär upp just nu så det är lite extra trist att hon inte får jobba lite mer men vad kan man göra. De närmaste dagarna ska det inte regna i alla fall så vi hoppas på lite mer business. Vi har i alla fall jobbat lite, åkt runt och lämnat flyers på campingplatserna så folk vet att vi finns.