Idag hade jag ännu en toppenbra ridtur med Lifri. Det kändes verkligen som om jag har fattat det här med ridning nu. Slappnade av och lät honom jobba. Sa inte så mycket och störde inte så mycket. Gjorde mindre och mindre hjälper och skannade av mig själv och kände efter onödiga spänningar. Slappnade av överallt där spänning inte behövdes.
Lifri tuffade på. Var avslappnad och frustade. Jobbade jämnt och fint. Vi skröltade på volt, mycket nyttigt för Lifri som helst jobbar i ett högre tempo. Han gick fint i form och lyssnade fint. Travade lite och galopperade lite.
Det gör skillnad när jag är på topp. Det känns verkligen skönt att jag vågar lita på honom nu, att vi äntligen börjar ta stora steg framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar