Året som gått

Just nu känns det som om året varit väldigt, väldigt långt. Att ha två hästar tar på krafterna och det är svårt att hinna med och samtidigt klara av skola och hem. De har inte blivit så prioriterade som jag velat och bloggen har blivit ganska bortprioriterad. Skolan tar sitt men nu är det ju i alla fall halvvägs genom utbildningen.

Under vår och sommar var jag väldigt ambitiös och höll en hel del ridlektioner. Dels var det gubb-grupp i stallet och så höll jag lektioner för en drös människor i systers stall. Gubb-gruppen har legat på is under hösten då det varit många skadade hästar men tanken är att den ska återupptas under nästa år.

Inga tävlingar har det blivit då allt tar så mycket längre tid med Lifri än jag föreställer mig. Däremot känns det som om vi har kommit en bra bit framåt.

Sommaren var en tråkig historia då hästarna turades om med att vara skadade. Inget allvarligt men många småskador och ofta stod jag med två halta hästar.
Slutet på sommaren var Skuggi halt en längre period, efter olika sårskador, olika ben och blev sedan bättre. Men det dröjde inte länge innan han blev rejält halt igen och jag bestämde mig för att göra hältutredning. Den blev kort, Skuggi behandlades fem dagar med metacam och var därefter ohalt. Han var däremot tjock och dåligt musklad så han lämnades på vattenträning i två veckor.
Sedan dess har han ridits. Vi har inte drabbats av några bakslag och det går sakta men säkert framåt och han blir starkare och starkare.

Skuggi och jag pausar på långritt.

Något roligt hände ju trots allt under sommaren, vi var iväg på en två-dagarstur, hem till Lena och tillbaka. Det blev bara Skuggi som fick följa med då Lifri var halt.

Lifri har strejkat på sluttampen av året men har annars gått bättre och bättre.
Vi har regelbundet ridit dressyrlektioner för Lena J och även provat på att rida för Jessica Rydin och Katrin Sigurdadottir. Båda instruktörerna kan jag tänka mig att rida för igen.

Jag och Lifri får hjälp av Jessica Rydin.

 Det känns som ett ganska händelselöst år men det kan ju bero på att året innan var så action-späckat.

Nya tag nästa år!

Gott Nytt År!!!

Vinter

Nu har det blivit vinter på riktigt med snö och solsken. Jag har typ jullov (eller behöver inte vara i skolan i alla fall) så jag hinner rida innan lunch.

Skuggi och jag var idag ute på äventyr och red på golfbanans vägar alldeles själva. Eftersom det kryllar av otäcka papperskorgar där så brukar jag vilja ha sällskap men idag gick det bra. På väg tillbaka längs grusvägen träffade vi på många läskiga saker däremot. Ett släp som stod vid sidan av vägen ledde till tvärstopp. Där stod vi tills ett ekipage modell större kom förbi. Den gråa hästen gled lite fint förbi släpet och vi passade på att få lite snålskjuts. Sedan travade de vidare, lugnt och fint. Vi däremot studsade hemåt. Skuggi hetsade och skyggade om vartannat. Som att rida ett popcorn. Men han verkade glad och nöjd i alla fall.

Lifri ville snällt låta sig klappas i hagen men sedan drog han en repa. Och några till. Han sprang och skuttade och pep och sprang lite till. Tyckte att vi hade jätteroligt. Jag var tålmodig och när han sprungit färdigt så fick jag sätta på grimman.
Vi körde ett pass på ridbanan, ville böja igenom honom lite. Det blev volter, öka och minska, med ökad ställning och utåtställd. Vi körde även lite fyrkanter, skänkelvikningar och öppna. Han var jätteduktig, lugn och fin men får tyvärr styltor av snön.

Bjuder på några vinterbilder!

Skuggi äter snö.

Utsikt över sommarhagarna.

Lifri har fått syn på Skuggi.

Vi kämpar på

Jag hade tänkt blogga flitigt under Skuggis rehabtid men som vanligt räcker inte tiden till riktigt. Jag har fått prioritera att rida och plugga istället. Tråkigt då det känns som om jag haft något intressant att skriva om.
Det går framåt i alla fall och vi har inte direkt drabbats av några bakslag än så länge. Vi håller oss fortfarande bara i trav och skritt, mestadels på rakt spår men vi vågar oss på lite volter nu också. Tanken har varit att börja rida i skogen igen förra veckan men så har det inte blivit pga dåligt väder och pågående jakt. När skogen kryllar av jägare är det bäst att hålla sig undan. Traven blir bättre och bättre och vi travar längre och längre sträckor. Nu klarar han att hålla ihop kroppen i övergångarna också och faller inte i grisepass. Ryggmuskulaturen känns bättre men tyvärr har han gått upp i vikt också.
Skuggis beteende och humör har lämnat en del övrigt att önska. Han har varit tjurig, respektlös och allmänt besvärlig att hantera. Han har sparkat med alla fötter, inte kunnat stå still och betett sig allmänt illa. Till en början har jag aktat mig, man vill ju inte bli sparkad, men när han till slut faktiskt sparkade mig så fick jag nog, skärpte till mig och sa ifrån på riktigt. Så där får man bara inte bete sig.
Så efter en vecka där jag rytit åt honom så  fort det har funnits minsta antydan till felaktigt beteende samt berömt honom upp över öronen när han skött sig så har han lugnat sig. Han står och sover när jag borstar och lyfter snällt på hovarna. Det krävdes tydligen bara att jag var lite mer bestämd och mycket tydligare. Jag har nog daltat lite med honom och inte riktigt förstått vad som krävs av mig och hur jag ska sätta ramar åt honom. Lifri är ju så snäll och håller sig innanför ramarna utan problem medan Skuggi verkligen måste få klart för sig vad som gäller.

Lifri har strejkat i december, tror inte att han känt sig riktigt fräsch. Strax innan jul verkade han vilja jobba igen men har tyvärr fått lite halvvila ändå på grund av tidsbrist. Nu börjar vi komma igång igen i alla fall, det känns skönt.

God Jul!

Julmiddag