Jag har sagt upp mig. Jag har funderat på det ett tag och nu var det helt enkelt dags. Jobbet är slitigt, onödigt slitigt, och dåligt betalt. Men framför allt så förhindrar arbetstiderna ett normalt liv, med fritid och tid att träffa vänner och familj. Jag vet inte nu hur jag jobbar nästa vecka och så är det alltid. Några gånger i veckan har jag alla passen, det betyder att jag jobbar 7.00 - 12.30, 15.00 - 16.30 och 20.30 - 21.30, sen börjar sju igen dagen efter. Det finns ingen tid för återhämtning. Så efter mycket om och men och försök att förändra situationen så har jag insett att det inte fungerar för mig att jobba där. Det känns både tråkigt och roligt. Jag har ändå trivts och har många vänner där (både fyrbenta och tvåbenta). Men det känns rätt och nu ser jag framåt.
Så vad händer nu? Jag jobbar kvar en månad och sen åker jag till Island, till Saltvík. Där har jag jobb till den 15 September, sen får vi se. Både härligt och lite läskigt att inte veta hur framtiden ser ut. Jag känner mig fri.
Jag är inte galen - jag är lycklig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar