Fick tag på Lifri utan större problem igår så vi var ute och red med Lena och Baldur i skymningen och mörkret. Vi kör lite högre tempo nu och jag låter honom mest rulla på i den gångart han vill men gärna trav. Tror det är bra att han får skaka loss kroppen lite.
Lena och jag har pratat om att rida pass och om vart vi har en bra pass-sträcka att öva på. Så när vi red runt jaktskyttebanan undrade Lena om inte den här biten var en bra sträcka. Så vi provade. Egentligen hade jag tänkt vänta med att rida pass tills traven är mer stabil men det kändes helt enkelt rätt igår kväll. Hästarna var pigga och glada (Lifri avslappnad) och det var något som vi bara gjorde, spontant utan planering. Lifri gick stadigt i pass, jag kände att han ville slå upp några gånger men då kramade jag bara tygeln lite och drev lite försiktigt. Det gick inte jättefort men inte illa för första gången. Mest nöjd är jag med att det var så enkelt och odramatiskt. Ingen stor grej liksom. Även om det känns så nu. Jag är så stolt över honom och att vi faktiskt kommit så här långt.
Roligt var det ju också förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar