Uteritt i skymningen

Idag var jag och min springare ute alldeles själva i skymningen. Vackert och rofyllt. Lifri verkade nöjd med att vara ute själv, äntligen kunde han skritta på i sitt eget tempo utan någon som drog ned tempot. Han var lugn och tillfreds helt enkelt. Jag var faktiskt helt själv i stallet och det var skönt. Då kan jag bara andas och vara.