Idag var det upp tidigt (för att vara helg) och iväg till stallet. Det var ju lektion för Lena klockan tio borta i ridhuset och dit tar det väl ungefär 45 minuter om man skrittar. Dessutom har Lifri varit knepig att fånga på sistone så jag ville ha lite extra tid på mig. Det var väl behövt kan jag säga. Det slutade med att han följde med de andra lös ut på stallplanen (den är inhägnad eftersom vi släpper ut och in hästarna den vägen) och in i en utebox. Där kunde jag få fånga honom. Vi hade ändå gott om tid på oss bort till ridhuset.
Vi var hela sju stycken som skulle vara med och eftersom vi alla rider tillsammans så var jag osäker på om jag ville vara med, tänkte att det inte skulle ge så mycket. Men det är ju roligt med ridhus nu när underlaget är som det är ute. Och Lifri gillar ridhus.
Väl där möttes vi av ett ridhus fullproppat med hinder och då menar jag inte några stycken utan det var verkligen hela ridbanan. Lagom kul att börja med att kånka undan hindermaterial när vi hyrt ridhuset för att ha lektion. Lifri hade i alla fall tid att se sig omkring.
Vi började, som vanligt med att rida volter och öka och minska volten. Vi red skänkelvikningar och jag och Lifri fick kämpa lite med att tänka mer framåt och tvära mindre. Men det gick fint efter några försök.
Vi red på lite mer än vanligt, så att hästarna hade möjlighet att släppa loss lite, och Lifrí töltade mjukt och fint. Han var riktigt avslappnad och glad, men pigg.
Mot slutet blev det dags för lite galopp, höger varv, men Lifri var så taggad så det blev pass och sedan en helvetiskt flott ökad tölt i några steg. Det var så där att det kändes som om hästen växt minst en meter, skithäftigt. Men galoppen misslyckades inte på grund av spänning för en gångs skull utan på grund av att han var för laddad, det är bättre.
Efter det red vi lite sluta, första gången för oss och det gick riktigt, riktigt bra. Skönt att veta att jag fortfarande kan men annars så är det väl som man säger; om hästen förstår hjälperna så kan man göra i princip vad som helst.
I vänster varv fick vi till galoppen i alla fall och kunde bränna på som sjutton.
Jag var ju väldigt nyfiken på att höra vad Lena tyckte eftersom jag har bytt sätt att träna och själv tycker att det gått väldigt mycket framåt på sistone.
Lena tyckte att det var jätteroligt att se oss eftersom det hänt så mycket, att jag äntligen kan komma till riktig ridning på min häst och att Lifri verkar se mig på ett annat sätt. Han verkade tycka att det var okej att jag red och var inte spänd utan glad och nöjd. Ungefär så känns det väl från min sida också. Det var jätteroligt att rida och jag önskar att vi hade ridhus...
Efter lektionen red vi hem igen och jag stressade iväg på barnkalas för att på kvällen komma tillbaka och ta in hästarna samt fodra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar