Inspirerad

Idag har jag haft två riktigt bra ridpass. Jag håller på och läser Müselers bok som på svenska heter Ridlära, jag har den på engelska och då heter den Riding Logic, och har blivit riktigt inspirerad. Det står inget nytt banbrytande, det är en gammal, klassisk bok och väldigt bra. Jag kan rekommendera den.
Jag håller på och läser om hur man korrigerar hästar och lär dem länga halsen för att sedemera kunna samla dem. Inget nytt för mig utan saker jag egentligen kan men faktiskt glömt bort lite av detaljerna kring. Konstigt egentligen att det är så lätt att glömma bort hur man rider.
Så idag har jag jobbat på att få mina hästar att länga halsen i skritt och i trav eller tölt. Jag har hela tiden drivit dem fram till handen, även Lifri, suttit ordentligt och gett dem utrymme att länga halsen. Fantastiskt vad mycket det ger när man rider ordentligt.
Skuggi har jobbat på bra, han kan emellanåt kasta med huvudet, som protest mot vad det än är han tycker är jobbigt, men under dagens ridpass gjorde han inte det en enda gång utan tog fint stöd på bettet. Vi arbetade både i trav och tölt. Jag försöker att inte tänka så mycket på hur takten i tölten blir utan fokusera på att han skulle länga halsen och gå fram ordentligt. Dvs drivning, halvhalt vid behov och böja. När jag får till det så blir takten också ren.
Lifri har jobbat på minst lika bra och jag känner att om jag fortsätter så här så kommer saker och ting verkligen att släppa. När jag rider honom så blir det lätt att jag fastnar i ett bromsande istället för att driva på honom men han blir ju så mycket lugnare när jag driver och släpper fram honom. Vi jobbade på samma sätt, på volt med att länga halsen. Idag gick det upp för mig att jag oftast kräver lite mycket på en gång från honom. Jag vill alltid att han ska korta upp sig, samla sig, men han är inte där ännu. Han måste få länga halsen så att jag får en fin kontakt med munnen. Han måste slappna av och acceptera arbetet. Idag, när jag släppte efter på yttertygeln och gav honom möjlighet att länga ut halsen, så gjorde han det jättefint förstås. Ibland rusade han lite men jag drev stadigt på och då lugnade han sig igen. Så vi ska fortsätta jobba så här nu, grundligt och ordentligt. Det tror jag att vi kommer få resultat av.