Nu är alla fåren tillbaka hemma igen och jag är glad om jag slipper höra deras hemska röster igen.
Igår började arbetsdagen med att fåren släpptes ut ur fållan klockan sju. Vi anlände med våra hästar strax efter så vi såg dem myllra ut från bilen. Sen vara det bara att få fåren att masa sig i rätt riktning medan några av oss letade upp och drev in fler får på vägen. Vi var många fler igår och väldigt många till fots. Arbetet var inte lika ensamt men nog så ansträngande. Får håller inte ihop i flock av sig själva utan myllrar iväg och sprider ut sig så fort de får chansen. Ás var bättre, han var lite lugnare, kunde stå still emellanåt och verkade i allmänhet ha roligt. Jag gick naturligtvis mycket och sprang också en del och det verkade han verkligen gilla, han följde med så lätt. Det var också flera som tyckte han var vacker och en gammal isländsk gubbe undrade om han var en bra häst och om han var min.
Allt gick i alla fall bra, vi hade väldigt roligt och var klara tidigare än väntat. Fåren lämnade vi i en fålla på andra sidan Námafjall. Väl där verkade det som om ingen skulle köra oss och hästarna hem så vi fick sällskap och red hem, det är inte så långt. Vi red i en jädra fart och hästarna verkade glada att vara på väg hem. På vägen passade vi på att ge dem ett varmt bad, i alla fall upp till magen.
Idag så var jag uppe tidigt, tog Gigja och red och mötte fåren för att ta foton på när de kom ner från berget. Tyvärr så var det dimmigt så det blev inte så bra som tänkt. Idag var det bara folk till fots med fåren. Jag var tillbaka vid hestaleigan innan de var framme och det var en ganska mäktigt syn att se alla fåren myllra in i fållan. Sen fick våren vila lite innan de började sortera dem.
Hej Ylva!
SvaraRaderaJag följer dina äventyr med spänning här hemma från kontoret... Önskar jag kunde byta kontorsstolen mot en häst och följa med er! ;-)
Helena, journalisten
Kul att du följer bloggen! Och ja nu på sistone har det varit många äventyr, det har varit helt fantastiskt!
SvaraRadera