Ett starkt band

Lifri börjar verkligen knyta an till mig nu. Igår kom han fram och gick faktiskt inte undan när jag klappade på honom. Han verkar acceptera att jag gör lite vad som helst när jag gör i ordning honom nu. Han litar på att jag inte hittar på något otäckt. Jag red på ridbanan igår. Nu har jag slutat vara passagerare och rider mer och mer. Det går bra och nu jobbar jag på att få honom att förstå att han ska tölta också. Efter jag ridit färdigt så tog jag av sadel och träns, tänkte låta honom springa av sig lite. Lifri förstod ingenting. När jag försökte schasa iväg honom så backade han bara. Så jag fick gå upp på sidan och börja springa bredvid honom, vi har övat på det så det kan han. Då sprang han glatt på och när jag inte hängde med så bra längre så galopperade han i cirklar runt mig, bytte varv och fortsatte. Som om jag longerade. Han stannade fint på kommando och jag fick honom att komma in en liten bit. Efter att jag gått fram och kliat honom i pannan så följde han efter mig och vi tog på sadel igen och gick ner på stallplan. Helt makalöst och väldigt oväntat. Han vill verkligen jobba med mig och verkar tycka att allt vi gör är roligt. Det är en fantastisk känsla!