Jag och Skardi var ute på promenad också, vi gick runt Skeppartorp i det vackra höstvädret. Även gamla hästar måste motionera lite.
onsdag, september 30, 2009
Ute i fina vädret
Jag och Skardi var ute på promenad också, vi gick runt Skeppartorp i det vackra höstvädret. Även gamla hästar måste motionera lite.
måndag, september 28, 2009
Ny hjälm
Idag har jag införskaffat en ny ridhjälm. Inte det lättaste då jag har massa krav. Till att börja med vill jag ha en lätt hjälm och min gamla hjälm är helt enkelt jättelätt så i princip alla hjälmar kändes tunga. Sen vill jag inte ha någon som är det minsta tygklädd då jag vill kunna torka av min hjälm lätt. Jag inbillar mig nämligen att den blir jättesmutsig och att jag kommer göra ren den ofta. Och så vill jag helst ha en ställbar då jag vant mig vid det och tycker att det är skönt. Ventilation är en självklarhet.
Men jag lyckades hitta en på Horze som uppfyller kraven. Dock väger den 100 g mer än min gamla men den känns ändå ok. Jag tyckte nog att den var lite snygg också men ganska spejsig. Så jag är nöjd och längtar efter att få ge mig ut och rida i den.
Men jag lyckades hitta en på Horze som uppfyller kraven. Dock väger den 100 g mer än min gamla men den känns ändå ok. Jag tyckte nog att den var lite snygg också men ganska spejsig. Så jag är nöjd och längtar efter att få ge mig ut och rida i den.
lördag, september 26, 2009
Städdag och sitsträning
Idag var det städdag och på Stenhugget, vi röjde ur vinterhagen (eller parken som den numera ska kallas) och eldade kvistar. Sen blev det korvgrillning. Vädret var helt underbart, soligt och varmt.
Åsa och jag bestämde oss för att longera varandra på hästryggen eftersom vi för en gångs skull var där samtidigt. Vi övade på att känna efter (och säga till) när de olika benen var i luften. Om du vill att hästen ska ta i mer med höger bak så är det mest effektivt att ge skänkelhjälpen när höger bak är i luften. Alltså är det viktigt att kunna känna när detta inträffar. Man har väldigt mycket "gratis" om man har koll på var hästen har sina ben. Vi gjorde även detta i trav, lite grann, men det är naturligtvis svårare än i skritt, det går ju fortare.
Det är också väldigt bra att ha någon som talar om hur man faktiskt sitter. Jag sitter oftast lite lätt bakåtlutad och när jag sitter rakt känns det som om jag lutar framåt.
Sen fick Åsa kolla om jag rider lätt på rätt sittben och det gör jag! I båda varven! Det var inte väntat.
Sen tog vi av sadeln och körde lite barbacka också och jag kan stolt berätta att jag kom upp utan större problem (på andra försöket men ändå). Birkir är väldigt skön att sitta barbacka på.
Lite tricks blev det också då vi båda prövade att stå på Birkir (med sadel), det gick utmärkt men skönt att ha någon som ser till att han står still. Men han tog det med ro. Han är också väldigt lätt att longera trots att han sällan blir longerad. Birkir är helt enkelt världens snällaste och helt perfekt för såna här saker.
Åsa och jag bestämde oss för att longera varandra på hästryggen eftersom vi för en gångs skull var där samtidigt. Vi övade på att känna efter (och säga till) när de olika benen var i luften. Om du vill att hästen ska ta i mer med höger bak så är det mest effektivt att ge skänkelhjälpen när höger bak är i luften. Alltså är det viktigt att kunna känna när detta inträffar. Man har väldigt mycket "gratis" om man har koll på var hästen har sina ben. Vi gjorde även detta i trav, lite grann, men det är naturligtvis svårare än i skritt, det går ju fortare.
Det är också väldigt bra att ha någon som talar om hur man faktiskt sitter. Jag sitter oftast lite lätt bakåtlutad och när jag sitter rakt känns det som om jag lutar framåt.
Sen fick Åsa kolla om jag rider lätt på rätt sittben och det gör jag! I båda varven! Det var inte väntat.
Sen tog vi av sadeln och körde lite barbacka också och jag kan stolt berätta att jag kom upp utan större problem (på andra försöket men ändå). Birkir är väldigt skön att sitta barbacka på.
Lite tricks blev det också då vi båda prövade att stå på Birkir (med sadel), det gick utmärkt men skönt att ha någon som ser till att han står still. Men han tog det med ro. Han är också väldigt lätt att longera trots att han sällan blir longerad. Birkir är helt enkelt världens snällaste och helt perfekt för såna här saker.
fredag, september 25, 2009
Velande
Ja det har hänt en del (eller inte mycket egentligen). På Frihamra ångrade de sig och bestämde sig för att erbjuda mig ett jobb trots allt. Frågan var bara vad jag ville ha i lön. Så jag sökte på nätet och jagade folk för att ta reda på vad jag rimligtvis skulle kunna begära och vad jag inte borde gå under. Det är svårt att veta hur man ska värdera sin egen hästerfarenhet, hur mycket pengar är den värd? För även om jag inte har mycket yrkeserfarenhet så har jag ju en gedigen hästerfarenhet. Men jag fick hjälp med det och ringde Frihamra för att tala om vad jag ville ha.
Det blev ett kort samtal. Lönen var naturligtvis för hög, det var jag beredd på att de skulle tycka, men de hade bara tänkt sig att ge hälften av det jag föreslog. Vilket är långt under avtalsenlig minimilön och helt omöjligt att leva på. Så jag får leta vidare trots allt.
Det blev ett kort samtal. Lönen var naturligtvis för hög, det var jag beredd på att de skulle tycka, men de hade bara tänkt sig att ge hälften av det jag föreslog. Vilket är långt under avtalsenlig minimilön och helt omöjligt att leva på. Så jag får leta vidare trots allt.
onsdag, september 23, 2009
Underbart höstväder!
Det är det naturligtvis på min födelsedag! Inte många vackert gula och röda löv dock, väldigt grönt fortfarande.
Som alltid när jag fyller år (eller nästan i alla fall) så har jag varit ute och ridit idag. Birkir och jag tog oss bort till varggropen och hem via klätterbacken. Vi körde alla gångarter men mest skritt och trav. Fick till fin tölt i väldigt kort tempo en snutt, inte så svårt så länge han lyssnar ordentligt. Vilket han inte alltid har lust med när man ska tölta. Men då är det bara att börja om.
Trevligt hade vi i alla fall. Red med läderbettet och det var som att rida på hans vanliga bett, han verkar gilla det.
Som alltid när jag fyller år (eller nästan i alla fall) så har jag varit ute och ridit idag. Birkir och jag tog oss bort till varggropen och hem via klätterbacken. Vi körde alla gångarter men mest skritt och trav. Fick till fin tölt i väldigt kort tempo en snutt, inte så svårt så länge han lyssnar ordentligt. Vilket han inte alltid har lust med när man ska tölta. Men då är det bara att börja om.
Trevligt hade vi i alla fall. Red med läderbettet och det var som att rida på hans vanliga bett, han verkar gilla det.
tisdag, september 22, 2009
Jobb sökes!
Som ni kanske förstår så är jag nu ute efter ett nytt jobb. Jag vill naturligtvis jobba med hästar och är öppen för förslag. Ni som läser här vet ju att jag har lång erfarenhet av hästar och att jag gillar i princip alla hästar (även om jag självklart har favoriter). Jag är en ganska orädd ryttare som inte är rädd för att sitta upp på okända hästar. Jag vet att stalljobb är tungt och är van att jobba hårt. Även om jag mest hållit på med islandshästar så kan jag mycket väl tänka mig att jobba med andra hästraser också.
Så om ni känner till något jobb som skulle passa mig, hör av er! Och det kan vara vad som helst som har med hästar att göra.
Så om ni känner till något jobb som skulle passa mig, hör av er! Och det kan vara vad som helst som har med hästar att göra.
måndag, september 21, 2009
Bye bye Frihamra
Idag var det "test"-dag på Frihamra, dags för mig att visa hur jag passar för jobbet. Så när jag kom dit så väntade tre hästar på mig och jag skulle visa hur jag red dem, tio minuter för varje häst. Tror ni jag var nervös eller? Kom knappt ihåg att andas. Först red jag Jodis, sen Safira och sist Halastjarna.
Efter det var det dags att longera Embla, hon var lite mer avslappnad nu, vilan verkar ha gjort henne gott. Jag tyckte i alla fall att det gick ok.
Det tog ju inte slut där utan fick visa hur det går med Svala och Raudhetta också. Med Svala tyckte jag det gick bra men Raudhetta var besvärlig och la tungan över bettet, kanske något hon gjort tidigare också, utan att jag märkt det.
Tyvärr så klarade jag tydligen inte testet. Jag har inte tillräckligt stor erfarenhet av inridning för att kunna jobba självständigt och ingen direkt möjlighet att få det stödet jag skulle behöva. De tyckte också att jag inte är tillräckligt tuff mot hästarna och det blev jag nog inte särskilt förvånad över. Jag har ju en ganska mjuk stil och det går inte alltid hem.
Ninni tyckte ändå att jag har ett lugnt och fint handlag med hästar och jag är välkommen tillbaka någon gång i framtiden när jag har lite mer erfarenhet.
Naturligtvis är jag besviken men det känns ändå helt ok. Det har trots allt varit väldigt lärorikt och jag har fått mycket nya erfarenheter under min korta tid på Frihamra.
Men det känns trist att inte vara där när Illingur kommer och jag hade velat se hur det gått för hästarna som är iväg på inridning nu. Jag hade naturligtvis också gärna avslutat Raudhettas och Svalas inridningar.
Men nu siktar jag mot nya äventyr!
Efter det var det dags att longera Embla, hon var lite mer avslappnad nu, vilan verkar ha gjort henne gott. Jag tyckte i alla fall att det gick ok.
Det tog ju inte slut där utan fick visa hur det går med Svala och Raudhetta också. Med Svala tyckte jag det gick bra men Raudhetta var besvärlig och la tungan över bettet, kanske något hon gjort tidigare också, utan att jag märkt det.
Tyvärr så klarade jag tydligen inte testet. Jag har inte tillräckligt stor erfarenhet av inridning för att kunna jobba självständigt och ingen direkt möjlighet att få det stödet jag skulle behöva. De tyckte också att jag inte är tillräckligt tuff mot hästarna och det blev jag nog inte särskilt förvånad över. Jag har ju en ganska mjuk stil och det går inte alltid hem.
Ninni tyckte ändå att jag har ett lugnt och fint handlag med hästar och jag är välkommen tillbaka någon gång i framtiden när jag har lite mer erfarenhet.
Naturligtvis är jag besviken men det känns ändå helt ok. Det har trots allt varit väldigt lärorikt och jag har fått mycket nya erfarenheter under min korta tid på Frihamra.
Men det känns trist att inte vara där när Illingur kommer och jag hade velat se hur det gått för hästarna som är iväg på inridning nu. Jag hade naturligtvis också gärna avslutat Raudhettas och Svalas inridningar.
Men nu siktar jag mot nya äventyr!
tisdag, september 15, 2009
Raudhetta
Ja idag har jag suttit på Raudhetta! Jag hade nog egentligen velat vänta tills hon kände sig till freds med bettet men så kan det vara. Och det var ju inga problem. Hon försökte vända huvudet för att kolla lite på mig, som om hon undrade vad jag gjorde där uppe. Jag blev inte direkt överraskad över att hon tog det med ro. Hon ville dock inte riktigt gå framåt så vi måste nog ha ledare nästa gång också, så att hon rör lite på sig.
Med Svala går det bara bra, hon småbockade lite igår. Tror det var för att jag hamnade lite i obalans när hon skuttade framåt när jag smackade. Så idag hade jag en annan sadel som jag sitter bättre i. Parallellt med att jag "rider" henne så lär jag in tygeltagen från marken, lättare för henne att förstå då.
Jodis och jag har börjat hålla lite högre tempo och det går fint. Däremot så kastar hon sig iväg så fort jag satt mig i sadeln så vi måste nog öva lite på uppsittningar.
Gigja var bara dålig på att lyssna första gången jag red, nu är hon helt underbart uppmärksam och framme för hjälperna. Trevlig häst! Vi har härjat i snårskogen och det gick bra. Man måste bara ta sig tid att stanna och lugna henne emellanåt, hon blir så uppjagad när det blir lite besvärligt.
Med Svala går det bara bra, hon småbockade lite igår. Tror det var för att jag hamnade lite i obalans när hon skuttade framåt när jag smackade. Så idag hade jag en annan sadel som jag sitter bättre i. Parallellt med att jag "rider" henne så lär jag in tygeltagen från marken, lättare för henne att förstå då.
Jodis och jag har börjat hålla lite högre tempo och det går fint. Däremot så kastar hon sig iväg så fort jag satt mig i sadeln så vi måste nog öva lite på uppsittningar.
Gigja var bara dålig på att lyssna första gången jag red, nu är hon helt underbart uppmärksam och framme för hjälperna. Trevlig häst! Vi har härjat i snårskogen och det gick bra. Man måste bara ta sig tid att stanna och lugna henne emellanåt, hon blir så uppjagad när det blir lite besvärligt.
måndag, september 14, 2009
Jag och Skarpur
Den här bilden tog Henriette som var gäst på världens regnigaste Diamantcirkel på mig och Skarpur när vi korsar en flod strax innan Godafoss. Strax efter bilden togs var vi nära att plurra båda två (jag och Skarpur alltså) men han höll sig på benen, duktig häst! Helt klart min favorithäst på Island!
söndag, september 13, 2009
Eyjólfur Ísólfsson clinic
Idag var jag och Åsa ute på stora äventyr, clinic med Eyjólfur på Strömsholm. Deltog gjorde massa kända islandshästekipage. Fokus var på förtroende och utbildning. Första delen fokuserade på ryttarens sits och inverkan. Vi fick en del tips på övningar för att komma tillrätta med våra sits-problem.
Andra delen bestod av övningar för att skapa förtroende. Det var typiska Parelli-övningar och roligt att se, vi fick till och med se en del rida i repgrimma och grimskaft.
Sedan blev det mer ridning och gångartsträning. Det var roligt och många flotta hästar. Det viktigaste var att lyssna på hästen och prova och se i vilken form och vilket tempo som hästen trivs i och jobbar bäst. Vikt las även vid att variera arbetet och rida mycket tempoväxlingar. När det gäller tölten så poängterades att hästen måste vara välutbildad innan man börjar med tölten och att man absolut inte ska försöka tvinga fram något (särskilt inte med hjälp av tygeln). Gör man det så kommer hästen förknippa tölten med obehag och bli ovillig att tölta.
Andra delen bestod av övningar för att skapa förtroende. Det var typiska Parelli-övningar och roligt att se, vi fick till och med se en del rida i repgrimma och grimskaft.
Sedan blev det mer ridning och gångartsträning. Det var roligt och många flotta hästar. Det viktigaste var att lyssna på hästen och prova och se i vilken form och vilket tempo som hästen trivs i och jobbar bäst. Vikt las även vid att variera arbetet och rida mycket tempoväxlingar. När det gäller tölten så poängterades att hästen måste vara välutbildad innan man börjar med tölten och att man absolut inte ska försöka tvinga fram något (särskilt inte med hjälp av tygeln). Gör man det så kommer hästen förknippa tölten med obehag och bli ovillig att tölta.
lördag, september 12, 2009
Illingur frá Tóftum
fredag, september 11, 2009
Först uppe!
Idag satt jag upp på Svala och blev således den första att sitta på hennes rygg! Jag har inte jobbat så mycket med henne, longerade henne i tisdags med sadel och träns men det är allt. Ninni höll i henne när jag satt upp, satte fötterna i stigbyglarna innan jag reste upp överkroppen, sakta. Inga problem alls! Svala är väldigt cool och tyckte mest det var lite konstigt att jag satt däruppe. Sen red vi runt några varv så hon fattar att hon ska gå framåt. Sen satt jag av för att pröva att sitta upp utan att någon höll i och det gick utmärkt. Så jag satt av och upp några gånger extra innan vi var klara.
Sen så har jag satt sadel på Raudhetta idag. Hon är så skön, brydde sig inte ett smack. Jag körde den isländska stilen och la bara på sadeln och spände sadelgjorden. Inga krusiduller. Kanske inte alltid att rekommendera men jag var säker på att det skulle fungera på den här hästen. Men bettet, det är fortfarande jätteäckligt.
Jodis och jag var ute i snårskogen (sådan där som bara min mamma gillar att rida i) och red idag, så att hon ska få jobba lite mer. Och det var jobbigt! Hon blev alldeles trött. Värst var att ta sig över ett litet dike, det gjorde henne riktigt nervös och till slut tog hon ett jätteskutt över. Tur att jag höll mig i manen, annars hade jag nog ryckt henne i munnen.
Så red jag en av hästarna som just kommit tillbaka från inridningen också, Gigja. Det är lustigt, innan sommaren hade jag aldrig hört namnet förut och nu har jag ridit tre stycken Gigja. Hon är väldigt typisk unghäst, tycker att hon är jätteduktig som bär runt på mig, vadå skulle jag lyssna också? Men det kommer nog. Hon verkar ha fina gångarter.
Sen så har jag satt sadel på Raudhetta idag. Hon är så skön, brydde sig inte ett smack. Jag körde den isländska stilen och la bara på sadeln och spände sadelgjorden. Inga krusiduller. Kanske inte alltid att rekommendera men jag var säker på att det skulle fungera på den här hästen. Men bettet, det är fortfarande jätteäckligt.
Jodis och jag var ute i snårskogen (sådan där som bara min mamma gillar att rida i) och red idag, så att hon ska få jobba lite mer. Och det var jobbigt! Hon blev alldeles trött. Värst var att ta sig över ett litet dike, det gjorde henne riktigt nervös och till slut tog hon ett jätteskutt över. Tur att jag höll mig i manen, annars hade jag nog ryckt henne i munnen.
Så red jag en av hästarna som just kommit tillbaka från inridningen också, Gigja. Det är lustigt, innan sommaren hade jag aldrig hört namnet förut och nu har jag ridit tre stycken Gigja. Hon är väldigt typisk unghäst, tycker att hon är jätteduktig som bär runt på mig, vadå skulle jag lyssna också? Men det kommer nog. Hon verkar ha fina gångarter.
torsdag, september 10, 2009
Tålamod
Idag har jag löst ett problem genom att sätta mig ner och vänta. Stackars Hera fick för ett tag sedan en stöt i samband med att hon släpptes ut i hagen. Nu är hon förståeligt nog väldigt misstänksam runt grinden och vill helst inte gå igenom den. Ut gick med lite trugande men när vi skulle in igen var det stopp. Eftersom de andra hästarna var långt bort så lät jag grinden var öppen, gick in och satte mig på huk inne i hagen. Ibland är det bra med långt grimskaft. Hera stod och stirrade på mig med fötterna stadigt i marken. Efter ett tag så mjuknade hon lite i kroppen och började röra lite på huvudet, kanske kanske skulle hon våga. Sen dröjde det bara någon minut så hade hon knatat igenom grinden. Enkelt och smidigt. Sen stod vi och mös i det förut så läskiga hörnet vid grinden en bra stund.
Annars så har jag longerat massa hästar och ridit Jodis. Jodis var lite stissig idag men hon lyssnar trots allt fint. Hon har tröttnat lite på mig och vill inte alltid bli fångad men hittills har det inte tagit mer än fem minuter att få tag på henne så det är inte något stort problem. Men det är inga problem när jag rider, då verkar hon nöjd. Men tydligen så är det ju jobbigt och tråkigt.
Annars så har jag longerat massa hästar och ridit Jodis. Jodis var lite stissig idag men hon lyssnar trots allt fint. Hon har tröttnat lite på mig och vill inte alltid bli fångad men hittills har det inte tagit mer än fem minuter att få tag på henne så det är inte något stort problem. Men det är inga problem när jag rider, då verkar hon nöjd. Men tydligen så är det ju jobbigt och tråkigt.
onsdag, september 09, 2009
Halta hästar
Idag var jag uppe på Stenhugget och red Birkir, vi red ut och var väl ute en timme ungefär. Vi provade alla gångarter men jag tror att jag bara fick höger galopp. Det var i sådana fall lite underligt eftersom han alltid har haft lättare för vänster. Ja enda anledningen till att jag egentligen är osäker är att det känns otroligt att jag skulle få honom att ta höger galopp men inte vänster. Men höger gick han fint i i alla fall.
Sen skulle jag rida Dimbrá också, hade tänkt mig ett pass på volten med mycket samlande övningar. Men hon gick ju som en kratta när jag hämtade henne så det var bara att glömma. Såg ut som om hon sträckt sig tycker jag.
Så då tänkte jag att jag motionerar väl Skardi istället då. Men nej, han var helt svullen på vänster bak och verkade inte så fräsch så det blev inget med det heller.
Så jag kom hem tidigare än vad jag trott.
Sen skulle jag rida Dimbrá också, hade tänkt mig ett pass på volten med mycket samlande övningar. Men hon gick ju som en kratta när jag hämtade henne så det var bara att glömma. Såg ut som om hon sträckt sig tycker jag.
Så då tänkte jag att jag motionerar väl Skardi istället då. Men nej, han var helt svullen på vänster bak och verkade inte så fräsch så det blev inget med det heller.
Så jag kom hem tidigare än vad jag trott.
lördag, september 05, 2009
Stormur Höstlätt
fredag, september 04, 2009
Bettinvänjning
Idag har jag och Jodis varit ute på en tur igen, hon knatade på så duktigt så.
Annars så har jag mest longerat, jag satte bett i munnen på Isadis och Raudhetta också. Raudhetta tyckte det var helt fruktansvärt, djurplågeri! Får se vad hon säger nästa gång.
Tufa tuggade inte lika mycket på bettet idag utan verkar redan ha vant sig lite. Så snart kan jag nog lära henne lite hur bettet fungerar.
Embla har lite svårt att slappna av när vi longerar så det dröjer nog innan jag sätter bett i munnen på henne.
Det var nog allt för idag, imorgon ska jag vara på Stormur Höstlätt hela dagen. Tar med mig kameran, får se om det blir några fina bilder!
Annars så har jag mest longerat, jag satte bett i munnen på Isadis och Raudhetta också. Raudhetta tyckte det var helt fruktansvärt, djurplågeri! Får se vad hon säger nästa gång.
Tufa tuggade inte lika mycket på bettet idag utan verkar redan ha vant sig lite. Så snart kan jag nog lära henne lite hur bettet fungerar.
Embla har lite svårt att slappna av när vi longerar så det dröjer nog innan jag sätter bett i munnen på henne.
Det var nog allt för idag, imorgon ska jag vara på Stormur Höstlätt hela dagen. Tar med mig kameran, får se om det blir några fina bilder!
torsdag, september 03, 2009
Torsdag
Det finns en del läckra hästar må jag säga! Idag har jag ridit Safira som var på visning förra veckan. Egentligen ska hon vila nu men jag antar att Ninni på Frihamra ville se lite mer hur jag red. Safira är jättefin! Vilket steg! Och rolig att rida får jag säga, lite egen vilja och nerv men jag hade jättekul! Så nu är det bara att vänta tills hästen har vilat färdigt och sen ska hon tränas, av mig!
Så har jag satt bett i munnen på Tufa för första gången också. Äckligt tyckte Tufa. Men det var ingen vits att harva runt med samma gamla vanliga längre, hon lär sig ju så snabbt.
Jodis och jag gav oss ut på en liten uteritt, mest skritt eftersom hon sätts igång nu. Hon lyssnar finfint och verkade tycka det var kul att vara ute. Jag spände sadeln jättehårt innan jag satt upp men när jag klev av kunde jag med lätthet få in hela handen mellan magen och gjorden. Snacka om att hon blåser upp sig!
Så har jag satt bett i munnen på Tufa för första gången också. Äckligt tyckte Tufa. Men det var ingen vits att harva runt med samma gamla vanliga längre, hon lär sig ju så snabbt.
Jodis och jag gav oss ut på en liten uteritt, mest skritt eftersom hon sätts igång nu. Hon lyssnar finfint och verkade tycka det var kul att vara ute. Jag spände sadeln jättehårt innan jag satt upp men när jag klev av kunde jag med lätthet få in hela handen mellan magen och gjorden. Snacka om att hon blåser upp sig!
onsdag, september 02, 2009
Stallet hela dagen
Idag blev det äntligen av att jag red Jodis! Hon är fem år och ska sättas igång efter att ha fått föl. Jag har longerat henne lite men inte hunnit rida tidigare. Vi höll till i en oanvänd hage, det är skönt att vara på inhägnat område när hästen inte blivit riden på ett tag. Ridningen gick jättebra, hon kom ihåg hur det var det gick till. Hon är vaken och framåt, tror att hon kan vara en ganska rolig ridhäst.
Sen så har jag longerat massa hästar, "som vanligt".
När jag var klar för dagen på Frihamra så åkte jag hem och åt och sen gav jag mig iväg till Stenhugget.
Birkir och jag jobbade på volten med diverse dressyrkonster. Mest för att jag ville försäkra mig om att jag inte glömt hur man gör. Och Birkir är perfekt att fräscha upp kunskaperna på då han är väldigt bra på saker som öppna, sluta, skänkelvikning mm. Vi började med att göra öppna från marken innan jag satt upp. Och ja, jag kom ihåg hur man gjorde och Birkir var en duktigt dressyrponny. Höll på att glömma, övade lite på excellent steering och det är ju som magi! Sååå roligt.
Eftersom det inte var så sent så tog Skardi och jag minsta turen i skogen. Det hann bli alldeles kolsvart på oss men vi lät oss ej bekomma. Det var riktigt mysigt faktiskt.
Efter det kände jag mig väldigt effektiv och begav mig hemåt!
Sen så har jag longerat massa hästar, "som vanligt".
När jag var klar för dagen på Frihamra så åkte jag hem och åt och sen gav jag mig iväg till Stenhugget.
Birkir och jag jobbade på volten med diverse dressyrkonster. Mest för att jag ville försäkra mig om att jag inte glömt hur man gör. Och Birkir är perfekt att fräscha upp kunskaperna på då han är väldigt bra på saker som öppna, sluta, skänkelvikning mm. Vi började med att göra öppna från marken innan jag satt upp. Och ja, jag kom ihåg hur man gjorde och Birkir var en duktigt dressyrponny. Höll på att glömma, övade lite på excellent steering och det är ju som magi! Sååå roligt.
Eftersom det inte var så sent så tog Skardi och jag minsta turen i skogen. Det hann bli alldeles kolsvart på oss men vi lät oss ej bekomma. Det var riktigt mysigt faktiskt.
Efter det kände jag mig väldigt effektiv och begav mig hemåt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)