Onsdagar är ju min Birkir-dag och det var lite blå himmel när jag kom upp till Stenhugget idag men det började ganska snart regna. Birkir var varm om kotan på höger fram så jag nöjde mig med att tömköra på volten. Birkir var helt obesvärad och gick väldigt fint. Jag tömkörde mycket på volt så att han fick böja och samla sig lite mer och det såg bra ut. Han töltade faktiskt några varv också, helt frivilligt. Birkir saktar alltid ner på minsta signal (även när du rider så det gäller att vara försiktig så att du inte tar i för mycket och han tvärnitar och du fortsätter framåt) och det är fantastiskt att se hur det ser ut från marken. Han sätter verkligen rumpan under sig i avsaktningarna. (jag vill poängtera att detta sker på röstkommando) Det fick mig att verkligen förstå vad Isolfson menade när han på clinicen vi var på sa att samlingen finns i övergångarna. Det är i övergångarna som hästen samlar sig av sig själv (förutsatt att hästen och ryttaren inte hänger i varsin enda av tyglarna förstås) och det kan vi utnyttja för att träna samling och att få hästen att bära sig bättre. Helt utan att pressa, dra och klämma. Så rid inte runt, runt i samma tempo utan växla ofta!
Dimbrá är bättre nu och har blivit genomgången av equiterpeut. Hon har överkompenserat på det frambenet hon inte var halt på och dragit på sig ansträngningar i bogen. Det ska nu vara okej så idag red vi en snutt. Först värmde vi upp lite på volten med mig på marken, lite öppna. Sen red vi ut en liten snutt. Mestadels skritt men en liten travsnutt också. Hon kändes förvånansvärt mjuk och fin för att ha stått så länge. Däremot lyssnade hon som en kratta så det måste vi öva på (igen!).
Klokt det där du sa om övergångar, det ska jag anamma när jag börjar rida på allvar igen :)
SvaraRaderaKul att Dimman är pigg igen :)