Idag har jag ridit Ára. Var ju tvungen att prova henne igen. Jag har saknat henne massor och hon verkar fortfarande väldigt fäst vid mig. Kommer och lägger huvudet i famnen och allt. Det gör ont i hjärtat trots att jag vet att hon inte kunde ha det bättre. Hennes nya familj är underbar och har blivit som en extra familj till mig med.
Hon var naturligtvis underbar att rida, precis som jag mindes henne faktiskt. Jag kom ihåg hur jag skulle rida henne och hon kom definitivt ihåg hur jag brukar göra. Jag blev både glad och ledsen av att rida henne.
|
Jag är glad över att få rida en av mina absoluta favoriter |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar