Änglavakt

Idag hade jag änglavakt. Eller så har jag nio liv men då är det nog inte så många kvar nu. Jag och Ára gick omkull, rejält. Jag red på ridbanan och övade på saker från kursen. Galopperade korta snuttar på långsidorna och sedan ner i tölt igen. Jag red inte galopp i kurvorna då hon har en riktig femgångs-galopp, dålig balans och är instabil i galoppen. Jag kände precis innan kurvan att hon var ostadig och försökte balansera upp henne men det gick inte och vi gick omkull i kurvan, hon slog över och jag fick henne över mig. På något vis hann jag akta armarna och mitt fria ben någorlunda och lyckades hindra henne från att rulla alltför långt över mig. Vi reste båda på oss som om inget hade hänt, jädrigt dammiga men inte värre än så. Jag slappnade på något vis av i fallet och hon var så mjuk när jag fick henne över mig men hon väger mer än 300 kg så det känns nästan oförskämt att resa sig, borsta av sig och gå därifrån som om inget hänt. Sadel blev rejält skrapad mitt på bakvalvet.

Jag får erkänna att jag är lite orolig över Ára, hon har varit så snubblig de två senaste veckorna och så nu detta som toppen på isberget. Jag kan ha fel men jag tycker inte att det är normalt. Så jag tror inte det blir några passträningar eller något Gaedingakeppni för Ára och mig.