Bättre idag

Idag lyckades jag komma till stallet mitt i lunchen, inte världens bästa timing men Lifri lät sig snällt fångas ändå. Idag var både han och jag mer avslappnade och harmoniska så då gick ju allt så klart lite bättre. Det gick fortare för mig att få sitta upp men jag väntade också längre innan jag försökte. Jag väntade tills det kändes bra och vi båda var avslappnade. Väl uppe red jag bara några varv innan jag satt av. Satt upp igen, från andra sidan, inga problem alls, och sen ner igen och så fick det räcka.

Lifri mitt i maten

Annars så håller jag på att packa ner allt här hemma. Får se om jag hinner ut och gulla lite med Lifri imorgon, jag hoppas på det men vi får väl se.

Helgen

Igår var mamma med ut till Lifri och jag fick henne att fota lite när jag red, så nu finns det bildbevis! Som ni kanske förstår så har vi inte kommit så långt i utbildningen men nu är han för det mesta avslappnad åtminstonde.




Det tog mig lång tid att få komma upp igen, först var han väldigt spänd och reagerade häftigt så fort jag rörde mig när jag stod bredvid men efter ett tag så slappnade han av. Men då höll han på att trampa runt en stund ändå innan han uppförde sig. Mamma tyckte dock att han verkar trevlig och att han är perfekt för mig.

Idag hade jag med mig Louise ut så hon fick se honom också. Han ville inte gå ut genom leran i hagen idag så vi gick ut i andra änden och Louise visade mig hur jag ska hålla grimskaftet när jag ger tryck så att det automatiskt blir eftergift när han går framåt. Louise fotade en del och Lifri tyckte att det var otäckt när det blixtrade. Det blev ingen ridning idag utan vi tog en liten promenad i skogen.

Syster på besök

Idag drog jag med mig Åsa ut i mörkret för att hon skulle få träffa Lilla Vild. Han visade sig inte från sin bästa sida idag. Han var inte så skitig och det gick snabbt att fånga honom i hagen, snäll och rar och Åsa tyckte han var gullig. Däremot var han spänd och slappnade inte av. Det tog mig säkert en kvart att få sitta upp för han var så spänd när jag stod bredvid honom, så fort jag rörde mig så fladdrade han iväg. Så jag pratade, klappade, väntade och provade. Till sist så gick det. Jag kunde naturligtvis suttit upp utan att han stått stilla men det tror jag mest hade förstört. Jag vill ju att han ska vara lugn och fin och stå still. Det är viktigare än att jag kommer snabbt upp i sadeln. Jag kunde ju också bett Åsa att hålla i honom men jag känner att det också hade förstört poängen. Poängen är inte att jag kommer upp och kan rida utan att han känner sig lugn och trygg med att jag rider.
När jag väl var uppe skötte han sig fint men jag red väldigt kort. Jag tror att Lifri kände av att jag var lite till mig över att få visa min fina häst för min syster, alltså att jag inte var helt lugn, och att detta gjorde att han var så spänd. Känslig och uppmärksam.
Åsa tyckte förresten att han verkligen såg ut som en häst för mig.

SR Häst- och Ryttarutbildning

Idag får Lifri vila för det har han förtjänat!

Istället har jag varit på besök på Wreta Gård för att träffa Suvi som driver SR Häst- och Ryttarutbildning. Hon hade sin verksamhet hos ID Horses när jag jobbade där men har nu flyttat till egen gård, byggt stall och ridhus. Stallet var jättefint och ridhuset lika så, hon har rejält med hagmark och stora, fina hagar. Förutom att det är trevligt att träffas och snacka lite skit så är det kul att se hur hårt arbete och målmedvetenhet verkligen kan ta dig någonstans, att det går att lyckas även i hästbranschen. Visst man blir ju inte rik direkt men om du har egen gård, några lektionshästar och kan leva på ditt drömyrke vad mer kan du då begära egentligen?

Två uteritter idag

Idag var min pappa med ut för att titta på min lilla häst. Han tyckte förstås att han var fin, bra proportioner och fin hals och resning. Dessutom sa han att Lifri är ganska liten. Det hade jag inte ens tänkt på, tycker inte alls att han är liten. Men när jag tänker efter på saken så har Dimbrá känts helt gigantisk när jag ridit henne på sistone. Tur att jag inte är så stor då heller.
Pappa fick låna Atli så vi kunde rida ut tillsammans. Jag och Lifri tog täten och han gick på så fint trots att vi vanligtvis inte går först. Vi skrittade mest men det blev en snutt trav också och Lifri tog i och drog iväg som skjuten ur en kanon. Detta gjorde Atli lite till sig men Lifri höll sig lugn, saktade snällt ner när jag ville och var hur lugn som helst. Annars så var han lite spänd i början av turen och ville inte riktigt stå still när jag skulle sitta upp. Men jag envisades till han var stilla och lugn innan jag satt upp. Jag fick beröm av pappa för hur jag satt upp, han tyckte att det var smart, jag har faktiskt inte tänkt så mycket på hur jag gör. Jag sätter foten i stigbygeln och sen stampar jag till lite med den, några gånger, så att sadeln rör sig lite som om jag vore på väg upp. På det sättet kollar jag om han tänker stå still medan jag står säkert på backen. Om han står still utan att spänna sig när jag gör så då sitter jag upp. Jag är mycket nöjd med hur han skötte sig idag!

Dimbrá har tyvärr blivit lite försummad på sistone men jag red henne faktiskt både igår och idag. Igår var det en sväng på volten men det var lite slarv-ridning får jag erkänna. Idag var jag ute med pappa och Birkir på en tur till varggropen. Ja jag har ridit med pappa två gånger idag, riktigt roligt. Idag lyssnade Dimbrá riktigt dåligt, framåt gick bra men stopp och svänga var det värre med. Hon avslutade med att försöka springa över mig när jag släppte ut henne i hagen då hon kände sig lite trängd av de andra hästarna. Ingen toppendag för mig och Dimbrá med andra ord...

Lilla Vild

Ja idag var han faktiskt lite vild min lilla häst. Hästarna har nu släppts ut i den del av hagen som varit avstängd ett tag och det verkade mycket uppskattat. Lifri hade ingen lust att komma med mig utan sprang runt som en tok tillsammans med Gneisti. Vid sådana tillfällen undrar jag vad jag gjort av kameran, röra sig kan han minsann. Jag fick helt enkelt vackert vänta tills han sprungit färdigt och då fick jag fånga honom på det gamla vanliga viset. Med hästar som Lifri behöver man tålamod och tid, det lönar sig inte att ha bråttom.
Idag longerade jag och han var en riktig krutdurk, full rulle var det. Men han lyssnade ändå helt okej och kan stå som en staty emellan varven. Jag tycker det är kul att se att han inte är någon långsam häst, jag gillar nämligen lite fart och fläkt.

Passet inskickat!

Ja nu har jag skickat in pass och ägarbyteslapp till SIF. Det känns bra.

Måndag

Idag var jag hos Lifri på förmiddagen. Han var en riktig liten lortgris, fullkomligt lerinpackad idag. Han kom snällt fram i hagen och verkade allmänt nöjd och belåten.
Jag började lite från marken innan jag red och våra början på öppna börjar faktiskt likna öppna i båda varven, han är så duktig. Sen så red jag på volten, hade ställt upp lite koner att rida slalom mellan och det gick väl så där. Vi kom runt dem men helst så ville han inte svänga åt vänster, det var tidigare favorithållet. Så det krävdes lite lirkande för att han skulle gå med på det. Han ville inte heller gå på fyrkantsspåret i högervarv så det krävdes lite övertygande från min sida innan han köpte att det skulle vi visst det.
Men han var lugn och fin och blev inte upprörd över att jag använde skänklarna eller över att jag tog i munnen. Tidigare har han blivit ganska stressad när jag har inverkat på honom, framför allt när det gäller skänklarna. Men nu är han alltså cool. Detta betyder att det går att kommunicera med honom på en helt ny nivå.

Dagens ridning

Nu har jag varit ute och ridit på min lilla häst. Vi var ute tillsammans med Pelle och Grim, vi red genom skogen för att ta oss ut på en fin grusväg och sedan hem igen. Han var fin idag, lugn och avslappnad, kändes som en riktig ridhäst faktiskt. Han har slutat ta jättehopp över dikena, kliver rakt igenom eller tar ett litet skutt i stället. Han håller reda på alla fötterna bland snåren och har sällan svårt att ta sig fram. Det blev lite trav på grusvägen och han travade så fint, vi red faktiskt om Pelle och Grim och travade först.
Jag behövde inte fånga honom i hagen idag heller, han kom fram och lät mig snällt sätta på grimman.

Men Schweiz då?

Det är en del som undrat hur det blir min resa till Schweiz nu när jag är med häst. Den blir av ändå, jag flyger den andra, som planerat. Däremot så förlänger jag väl inte min vistelse utöver de tre månader som redan är bestämt. Jag måste ju hem och ta hand om min häst.
Hur blir det då med Lifri när jag är borta? Jo han får stå kvar hos Lisa och Pelle under tiden, där känner han sig hemma och blir väl omhändertagen. Han kommer få vila men det gör honom nog bara gott, han har utvecklats så fint nu på sistone. Sen när jag kommer hem igen så sätter vårt liv tillsammans igång på allvar.

Mysdag

Jag hade egentligen inte tänkt åka ut till Lifri idag men jag ville ut och känna efter hur det känns att ha häst. Och ja det känns bra!
Varken idag eller igår har jag behövt fånga honom i hagen utan han har snällt kommit fram, låtit mig klappa honom och sedan sätta på grimman. Jag borstade länge, dels för att det är mysigt och dels för att han är en jädra skitgris. Sen så jobbade jag från marken och longerade lite. Han uppförde sig lugnt och snällt, det gäller bara att ha koll på sin kropp och be om saker och ting lite försiktigt. Jag lyckades med att nysa när jag stod bredvid honom idag och det ledde till att han hoppade till och sen vände han sig om och tittade förebrående på mig. Han blev inte så rädd helt enkelt.
Jag bjuder på några bilder på min skrutt!

Både jag och Lifri tackar förresten så hemskt mycket för alla gratulationer!

Plötsligt så händer det!

Nu tror ni kanske att jag gått och vunnit på triss men så är det alltså inte. Men det känns lite så faktiskt. Jag har blivit hästägare! Jag har fått en häst! Så nu är Lifri min!
Lisa och Pelle frågade mig i måndags och jag har tänkt och tänkt och tänkt. Och tänkt lite till. Först på om jag vill ha honom (ja!) och sen på om jag kan ha honom. Och jag har tackat ja så nu är han min! Jag tror att det blir jättebra och jag tror att Lisa är nästan lika glad som jag över att jag sa ja.
Nu tänker ni att jag är fullkomligt galen som skaffar häst när jag ska åka utomlands och jobba, inte har något jobb när jag kommer hem och dessutom funderar på att börja plugga. Jag är inte galen, jag är lycklig! Chansar man aldrig kan man inte vinna och om man aldrig gör något galet så blir livet ganska trist. Jag tror att det här blir jättebra, helt fantastiskt.

Min lilla skitgris

Jag är nog lite chockad faktiskt.

Det gick bra idag

Idag kändes det som om vi verkligen börjar komma någon vart! Lifri var lugn och mjuk, böjde fint på halsen i svängarna och gick ner och längde överlinjen ordentligt i skritten för första gången.Vi red först en kort sväng i skogen med Pelle och Grim och idag var jag tvungen att svänga själv, Lifri följer inte bara efter längre. Det känns kul att han var så fin men traven var inget vidare utan han töltade hellre idag.Tror att det kanske hänger ihop med att han börjar ändra hur han rör sig i skritt men det är bara spekulationer.
Jag får fortfarande fånga honom i hagen men nu har vi ett system och det brukar gå likadant till varje gång. Det börjar med att han kommer fram till mig och jag får klappa honom lite. Sedan vänder han om och går iväg några meter. När han stannat så går jag fram och kliar honom lite på rumpan, jag närmar mig alltså bakifrån. Sedan klappar jag honom på kroppen medan jag tar mig framåt. När jag kommer till manken så lägger jag armen runt halsen och sen så tar jag på grimman med den andra handen. Lugnt och fint. Får väl erkänna att jag lärt mig att göra så här på Island. Nästan alla hästar på Saltvík står still när du lägger handen på rumpan och sen så får du ta dem.

Idag är en annan dag

Idag red jag Birkir och det gick inte alls lika bra som i måndags, då var han en dröm att rida. Jag tror att det som gick fel från början var att jag förväntade mig att det skulle gå lika bra idag, nemas problemas. Birkir var tydligen inte alls i samma form och humör. Jag började på ridbanan, med halsring och det gick finfint till att börja med. Sen ville jag att han skulle rygga och det var tydligen otroligt jobbigt så istället för rygga så utnyttjade han det faktum att jag inte höll i tyglarna och snurrade runt istället. Jag var tvungen att ta tyglarna för att hindra honom men försökte fortfarande allt möjligt annat för att undvika att rygga. Eftersom jag vet att han kan (men tydligen inte idag) så blev jag arg vilket inte gjorde saken bättre. Så jag skakade av mig ilskan och påminde mig själv om att dressyr är en färskvara, varje övning ny och bara för att en sak gick bra igår betyder det inte att hästen "kan" det idag. Så jag bad om lite, "snälla, snälla hästen kan du backa lite bara? Tack så mycket!", och var nöjd, bad om lite till och var ännu gladare. Sen så körde vi vidare men ganska snart så red jag ut i skogen istället, tog det lite lugnt och försökte ha lite roligt istället för att vi skulle irritera oss på varandra.

Passade på att ta en pyttesväng med Skardi i skogen när jag ändå var uppe. Det var drag i gamla hästen och så fort vi kom ut på den anlagda ridstigen så drog han iväg i galopp, ofrivilligt från min sida men i högsta grad frivilligt från Skardis sida. Som tur är så orkar han inte så länge. Efter det så tog vi det lite lugnare men Skardi studsade fram genom skogen.

Lifri fick vila idag.

Kort pass idag

Var ut en stund på förmiddagen och jobbade lite med Lifri. Började lite från marken, fortsatte på vår början på öppna och det gick jättebra idag, han förstår vad jag vill och stressar inte upp sig. Sist blev han lite stressad men nu kunde han ta det lugnt, lyssna och fundera på vad jag vill. Han böjer dessutom halsen lite villigare vid stillastående och svänger lite bättre också. Det märks att han börjar slappna av mer och mer. Jag red bara en liten stund och bara i skritt, det blåste som sjutton och det kändes onödigt att hålla på för mycket idag.

Ofrivillig avsittning

I helgen har jag varit lat och faktiskt inte ridit alls. Fast det var städdag på Stenhugget på lördagen så jag var där och krattade och eldade, hjälpte till att fixa i ordning ny hagen helt enkelt. Så lite nytta har jag gjort.

Idag har jag varit desto duktigare, på förmiddagen var jag på Stenhugget och red ut tillsammans med pappa och på kvällen var jag ute hos Pelle och Lisa och red ut med dem.
Pappa och jag bytte hästar denna gång så jag red Birkir och han Dimbrá. Dimbrá skötte sig fint med honom, gick fram bra och töltade bitvis riktigt fint, traven har hon ju svårare för så den var väl som vanligt inte på topp. Birkir var en dröm att rida idag, mjuk och fin, lyssnade fint och töltade som en liten ängel. Taktfast, lätt och fint. Under det där luddet så bor en riktigt flott liten häst och ibland tittar den fram. Det gör mig glad och lite stolt, över hästen och över syster som uppenbarligen gör att bra jobb med honom.
Lifri var lite spänd idag och ville gärna springa på lite fortare än vanligt men i skogen är det inte så lätt. I vanlig ordning så hoppade han över dikena, stora skutt. Det blev bara en liten snutt i skogen, det blir ju mörkt så tidigt nu. Vi red lite på volten innan vi var klara, travade lite och det gick undan minsann, typ dubbelt så fort som vanligt. Det märks att han vilat. Jag lyckades faktiskt med att trilla av idag också, det var inte Lifris fel, ska man skylla på någon så var det nog mitt fel eller möjligen skogens. Jag skyller på att det växer så mycket träd i det här landet... Nej helt ärligt, det hände efter ett hopp över ett dike, jag var tvungen att ducka och blunda för en otäck gammal gran med torra otäcka grenar i ögonhöjd och slutade styra och titta vart jag var på väg. Lifri fortsatte mot nästa gran och jag var tvungen att luta mig bakåt och åt sidan för att inte spetsas på granen och detta resulterade i att jag helt enkelt ramlade av hästen. Långsamt och ganska odramatiskt. Lifri blev inte ens rädd, det är jag glad för. Och jag slog mig inte, det är jag också glad för. Det var dessutom första gången jag föll av en häst i år.
Efter att jag ridit Lifri så fick jag prova Pelles Grímaldur, en riktigt välutbildad häst. Han var mjuk och fin, påminde lite om Birkir faktiskt, kul att få prova!

Fredag

Idag backade jag lite med Lifri och red med repgrimma under tränset, tyglarna fästa i repgrimman, genom bettringarna. På det viset får han tryck från repgrimman och lite i munnen när jag tar i tyglarna. Tänkte att detta var kanske lite bättre när vi övar mer på att svänga, lättare för honom att förstå plus att munnen sparas. Stannar gör han utan problem.
Började med lite övningar från backen för att få lite team-känsla innan jag satt upp, vi påbörjade vad som förhoppningsvis kan utvecklas till en öppna.
Red övergångar och svängar. Pelle kom förbi och vi pratade en stund, Lifri stod så snällt, helt avstängd. Jag tycker att det är en fantastiskt bra förmåga hos en häst att bara kunna stå och slappna av när inget arbete utförs. Så praktiskt på många sätt plus att hästen sparar energi.
Sen fortsatte vi en liten stund och avslutade passet.
Idag var för övrigt första gången som jag inte behövde fånga honom. Jag har inte haft några problem med att få tag på honom i hagen men det har ändå varit så att jag fångat honom. Idag kom han fram, jag kliade honom i pannan, satte på grimman och så gick vi. Väldigt skönt.

Efter lunch begav jag mig ut till Stenhugget med syster, vi red ut i solen, bort till varggropen och hem igen. Hon på Birkir och jag på Dimbrá. Dimbrá var sällsynt seg, riktigt tråkig idag faktiskt, det gick liksom inte att få igång henne riktigt.

Lite longering också

Idag longerade jag Lifri lite innan jag satt upp. Det är alltid intressant att se hur hästen rör sig och jag kan konstatera att han verkligen är mycket stelare i höger varv men det har jag ju redan märkt.
Sen red jag på lite mer än innan, travade längre bitar innan jag saktade av till skritt. Jag vill att han ska börja söka sig framåt, neråt även i traven. Jag tycker det går framåt. Han tuggar på bettet nu, i början rörde han inte munnen alls.
Jag höll inte på särskilt länge, en halvtimme totalt men det räcker faktiskt för den nivån han är på nu.

Mamma Mu och Gammelman

Idag longerade jag Dimbrá i en dryg halvtimme. Hon fick springa på bra och mot slutet såg hon ut att mjukna upp i kroppen och travade mer taktfast. Dimbrá behöver liksom skaka loss kroppen lite, komma igång ordentligt så att hon kan jobba med ryggen också. Jag tror det är bra för henne att få jobba lite utan ryttare, tror det är lättare för henne att få lite koll på sig själv då.
Tror förresten att jag glömt att skriva att hon är dräktig? Det är hon i alla fall så nu för tiden kallar jag henne för Mamma Mu.

När jag ändå var i stallet så passade jag på att rida Skardi också. Det blev en halvtimme i skogen, mest skritt men lite trav också. Han försöker dra på emellanåt men det håller inte i sig direkt utan han travar på lugnt och fint. Jag tror faktiskt inte att han orkar springa så mycket men han vill gärna.

Uteritt x 2

Både idag och igår blev det uteritt för mig och Lifri, naturligtvis i sällskap. Igår blev det en liten sväng i skogen med Pelle på Grim och Lisa på Gneisti. Vi avslutade med en liten vända på grusvägen och träffade på en bil. Lite otäckt tyckte Lifri som helst ville sitta i knät på Grim men det gick fint det med.
Idag blev det en längre runda i skogen, Lisa och Atli var med i början men vände så sen var det jag och Lifri och Pelle och Grim. Lifri sköter sig strålande och har inga problem med att ta sig fram över stock och sten, han är väldigt säker på foten. Han går snällt efter Grim och jag låter honom följa med, ibland styr jag lite eller reglerar tempot men mest så följer jag med. Han börjar slappna av lite mer nu när han går i skogen med de andra, han tuggar på bettet och verkar ganska nöjd. Jag tror att han tycker det är roligt att få komma ut lite. Så det går bra nu känns det som.

Annars så kan jag säga att jag känner mig väldigt positiv just nu. Har bokat flyg till Schweiz, flyger andra november, och känner mig riktigt förväntansfull. Det ska bli så spännande! Jobbet verkar vara ett steg uppåt, ett steg vidare, ett steg i rätt riktning. Jag kommer få hålla lektioner, något jag verkligen vill, och jag kommer få mycket hjälp att utveckla min egen ridning. Just nu flyter livet på bra.

Morgonfodring

Western!

Igår var jag med Louise och Vickan på Long Valley Ranch och tog en westernlektion, jag och Louise lånade hästar och Vickan hade med sin egen Amber. Jag fick låna en nioårig valack vid namn Listo, välutbildad och tävlad framgångsrikt. En riktig läromästare med andra ord. Han var bussig men inte dumsnäll, dvs han gjorde snällt vad jag sa även om jag har dålig koll men han ansträngde sig inte i onödan. Han var så pass välutbildad att jag kunde rida på en hand under hela passet, skitcoolt. Men det var svårt, svårt att inte falla tillbaka till hur jag har lärt mig att rida, western är väldigt annorlunda.
Vad gjorde vi då? Vi började med att skritta runt och känna på hästarna, se hur allt fungerade och sedan travade vi igång. Från traven skulle vi sen stoppa, något som är helt annorlunda än att göra halt. Jag började med att göra en jättefin halt från trav och var väldigt nöjd med både min och Listos insats när jag fick höra att hästen var duktig och gjorde precis vad jag bad om men det var inte detta jag skulle göra. Vi stannade lugnt och fint, alla fyra benen där de skulle vara men när man stoppar så ska hästen stanna nu, omedelbart. Så det krävdes lite träning från min sida. Det var också svårt att få in stilen, hur man gör för att stoppa. Det är ju inte så prydligt som man är van vid att ridning ska vara. Fram och ut med benen, sitt på bakfickorna och spänn magen. Låt bli tyglarna, ta bara i dem om hästen inte lyssnar på dina sitshjälper. Det hade jag också svårt för. Eftersom Listo lyssnade dåligt första gången ville jag gärna ta i tyglarna på en gång och inte ge honom chansen att göra fel, och därmed inte heller ge honom chansen att göra rätt.
Vi galopperade också och inför galoppen blev Listo ganska laddad men han skötte sig fint, helst ville han fatta galopp innan jag ville det förstås.
Vi avslutade med att spinna och det var roligt! Först gick det lite långsamt för mig och Listo men då fick jag låna sporrar och jädrar vilken fart det blev på snurren! Lite yr blev jag allt.
Det var i alla fall jättekul och jag tror att det är väldigt nyttigt att göra något helt annorlunda ibland. Det ger en lite perspektiv och kanske nya sätt att se på saker och ting.

Uteritt med pappa

Idag började jag dagen med att åka upp till Stenhugget. Longerade Skardi medan jag väntade på att pappa skulle komma upp. Sedan red vi ut tillsammans, jag på Dimbrá och pappa på Birkir. Det blev en ganska lång runda och stackars Dimbrá blev rejält svettig. Vi körde fyra gångarter, red fint bredvid varandra, pratade och hade roligt. En toppentur helt enkelt. Dimbrá var väl mest som vanligt, lite seg men helt okej.

Efter det åkte jag vidare för att rida Lifri. Ingen vidare fart på hästen idag men vi tränade vidare och svängde även i trav idag. Då ville han rusa på lite men det gick fint det med. Nu har jag ju bara ridit för att han ska vänja sig lite och inte reagera så häftigt på hjälperna men jag tycker att det går så bra så nu ska vi jobba vidare med lösgjordheten. Han måste slappna av och släppa efter i nacken så att han kan lyssna ordentligt på tygelhjälperna.

Blåsig dag

Idag var Lifri lättcharmad och lerinpackad igen. Vi körde på som igår, han var lite laddad då det blåste ganska så ordentligt men han lyssnade bra ändå. Volterna såg mer ut som volter idag men han vill inte gärna böja halsen och bogen, höger varv är svårast. Det blev lite fart idag med och till och med lite galopp då bjöd in till den så fint, jag satt till lite och lät honom gå upp i galopp. Men det blev bara en långsida, sen bröt vi av, tyckte det räckte.

På fredag ska jag med Louise och Vickan till Long Valley Ranch och rida western-lektion, det ska bli spännande!

Dagens träning

Idag var Lifri lite mer lättcharmad i hagen, han verkar redan tycka att vi känner varandra. Han var rejält lerinpackad så det tog en stund innan han var ren nog för att ridas.
Det var spring i benen idag, han verkade inte stressad utan snarare glad och framåt, så vi sprang på lite mer idag. Han travade så fint och lugnt, vi provade lite tölt också men han måste bära sig lite bättre för att det ska gå så det lämnar vi ett tag. Vi red lite volter också, inte var de snygga men det var i alla fall möjligt att se att de var volter. Han var jätteduktig och naturligtvis gullade vi igen när jag släppte ut honom i hagen. Nu vet jag vart han gillar att bli kliad, det gäller att smöra lite.

Lifri igen

Lisa och jag har kommit överrens om att jag ska hjälpa henne att träna Lifri så idag var jag där och red honom igen. Vi gjorde väl ungefär som sist fast vi var själva och höll oss på ridbanan. Han var inte helt villig att låta sig fångas av mig men det gick bra med lite tålamod. Ridningen gick bra, han var lugn och fin. Red skritt och trav, övade på övergångar och svängar. Fokus på att han skulle lyssna och gå lugnt och fint. Efter ridningen stod vi i hagen och gosade en bra stund innan Lifri lommade iväg till de andra.

Effektiv dag

Ja idag jobbade jag igen och det flöt på bra. Efter jobbet åkte jag till Stenhugget och red Dimbrá en kort sväng i skogen med Åsa och Skardi som sällskap. Sen kollade jag när Åsa red lektion för Sandra, hade tänkt ta några fina bilder men jag glömde att ta med mig kameran. Det var i alla fall roligt att titta på och kul att se att Åsa hittat en instruktör som kan hjälpa henne och Birkir att jobba på det sätt de vill och som respekterar deras personligheter.

Jobbat idag

Ibland så undrar jag vad det är för fel på mig. Fullkomligt hästtokig och utan förmåga att ta det lugnt. Så idag har jag jobbat på ID Horses för att de var kort om personal nu i helgen. Fastän jag givit mig själv semester. Så idag har jag jobbat fem timmar, tagit ut en massa hästar, packat foder, sopat golv och mockat 14 boxar. Det ni. Det är inte utan att man känner sig lite duktig. Det var kul att vara där också, kul att träffa hästar och folk igen. Roligast var att se Nisse (en av hästarna och en av mina riktiga kompisar där) som verkade väldigt glad att se mig, nosade ingående och gullade en bra stund med mig.