Idag är jag så ohyggligt stolt över Ára. När jag först red henne för ungefär ett år sedan hade jag jättesvårt att få henne i tölt. Hon hängde sig i handen och gick nästan i ren grisepass. Sedan dess har vi tränat och gjort många framsteg.
Idag höll jag lektion för Raya igen, vi red ut som vanligt, hon på Ára och jag på Hamingja. Jag hade lovat att vi skulle prova att tölta idag. Raya är elva år gammal, har ridit i sex år och i princip aldrig töltat, i alla fall inte med flit. Jag förklarade vad hon behövde göra, hur jag rider Ára i tölt och sedan provade vi. Först la sig Ára i handen på Raya och travade men med lite mer drivning så gick det sedan bra. Hon töltade och töltade och töltade. Mestadels taktrent, ibland gick det lite fort och då fick Raya korrigera takten. Det gjorde hon bra. Jag är ju överhuvudtaget inte van att se Ára riden, jag har ju alltid ridit själv, och blir alltid så imponerad av hur hon ser ut. Hon rör sig så fint och går i en så trevlig form.
Hon töltade så fint och lätt idag att jag knappt kan tro att det är samma häst som för ett år sedan. Jag är så stolt över Ára och över mitt eget arbete med henne. Jag är även lite stolt över Raya naturligtvis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar