Igår lyckades jag lyfta Svarturs framhovar utan att han stegrade sig. Han stegrade sig faktiskt inte en enda gång igår. Vilket är väldigt skönt för jag var inte säker på hur jag skulle få bukt med det. Men nu vet jag att det går bra att låtsas som ingenting. Jag har också slutat med godiset och det verkar fungera lika bra utan. Kanske lite bättre eftersom jag inte måste akta fingrarna lika mycket. Han är en rar häst och vill vara med jämt. Det ger ett lite ängsligt intryck tycker jag.
Snaer har blivit mycket trevligare att rida. Nu har han förstått att han förväntas lyssna på vad jag säger hela tiden. Så mycket lättare att rida då. Det känns så skönt att det helt plötsligt händer saker, hästarna blir bättre!
Skarpur är inte helt ok tycker jag. Han har blivit så långsam och markerar lite, tror det är hans gamla skada som spökar så igår longerade jag bara. Det såg inget vidare ut men jäklar vad han älgar på i skritt! Vilket undertramp! Nu när jag sett honom röra sig så förstår jag varför det känns som det gör.
I förrgår kom Gunnar Òli förbi här med två hästar, jag blev ganska förvånad över att se honom här. Vi snackade lite men stämningen kändes inte helt ok.
Sen hade jag faktiskt besök av Lotte, hon jobbar på Hraunkot, som jag träffade när jag jobbade på Arbot. Det var riktigt trevligt och vi bestämde att vi ska försöka ta någon dag och åka ut och titta på valarna tillsammans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar