Nöjesridning

Idag har jag varit ute och nöjesridit (det är väl i princip alltid ett nöje att rida men idag var jag ute och red bara för att det är roligt) på Trölli. Vi har aldrig varit ute helt själva och jag var lite orolig för att han skulle bli helt tokig. Men jag oroade mig i onödan, han var lättare att handskas med när jag var själv. Då kan jag låta honom gå på i ett högre tempo och då är han nöjdare. Han var på bra humör idag så jag försökte pressa honom lite om tölten men det är inte lätt.
Jag fick faktiskt komma fram och klappa på honom när han låg och vilade idag så det känns som om han börjar tycka lite om mig i alla fall. Han ser inte alltid sur och misstänksam ut längre heller. Nu undrar ni varför jag gillar en så grinig häst och det är faktiskt svårt att svara på. Han är rolig att rida och jag gillar att behöva tänka på vad jag gör och se hur det ger resultat att vara mjuk och konsekvent. Sen så är det ju naturligtvis kul att han ibland verkar glad att se mig.

Jag har jobbat med Svartur idag också och idag ville han inte riktigt gå ifrån hagen. Men det gick, fast långsamt. Jag ville prova att lägga en vojlock på honom, som förberedelse inför sadeln, men det gick inte alls. Vojlocken var jätteotäck och det var knappt att han vågade nosa på den. Så vi får nog öva lite till.