söndag, juli 29, 2012

Ett riktigt hästjobb

På Bukefalos finns just nu en intressant tråd som handlar om en utbildning Arbetsförmedlingen är med och ordnar för att nyinvandrade ska kunna arbeta som hästsskötare. Där diskuteras behovet av något sådant (då de betalda jobben är få och de med högre utbildning inom området har svårt att hitta jobb) och villkoren för oss som arbetar (eller slavar) med hästar. Tråden hittar ni här.
Inom hästbranschen förekommer väldigt mycket praktikjobb, betalda av Arbetsförmedlingen, samt svartjobb som knappt ger någon lön alls. Vanligt är att det istället för en vit lön erbjuds kost och logi, eventuellt fickpengar och om man har tur boxplats för en häst. Ingen skäms över detta utan det betraktas som normalt.
Jag har haft praktik och fått pengar från Arbetsförmedlingen. Jag fixade detta själv, egentligen var det en sådan praktik med mat och boende för mig och en häst. Jag tränade hästar och för mig var det väldigt givande. Jag har också arbetat (med vit lön) i stall som tagit in praktikanter från arbetsförmedlingen som sedan fått göra allt skitjobb för skitlön, långt över åtta timmar om dagen, i hopp om att kanske få en fast anställning. På helgerna har ganska ofta dessa praktikanter jobbat svart, på praktikplatsen, för att dryga ut inkomsten.
Jag har, när jag sökt jobb och gett mig iväg på intervjuer, stött på många stall där lönen betalas ut svart. En del av dem har varit "emot" svartjobb men inte haft "råd" att betala en vit lön. Andra har inte skämts alls. Gemensamt är att det är hårt arbete som ska utföras, så snabbt som möjligt.
I Sverige har jag faktiskt bara arbetat vitt men lönen har trots det varit långt under avtalsenlig och arbetsförhållandena svåra. Det har varit ensamarbete trots att det är en säkerhetsrisk, arbetstiderna har varit underliga och det är en ständig tidspress. Vissa arbetsgivare har aldrig hört talas om övertidsersättning eller att det finns gränser för hur många timmar som de anställda kan arbeta. Betala ut lönen i tid och att lämna lönespecifikation brukar också vara svårt. Arbetsmiljön lämnar ofta en del övrigt att önska. Uppvärmt fikarum saknas ofta, lite eller ingen tankekraft läggs på att göra arbetsuppgifterna mindre slitsamma och ofta kompromissas personalens säkerhet för att arbetsmomenten ska gå så snabbt som möjligt att utföra. Stort ansvar kombineras med liten uppskattning för det jobb man gör.
I stall där jag har jobbat har det även funnits svartjobbare, stackars människor som är nyanlända i Sverige, inte kan språket och inte har någonting. De har jobbat långa dagar, ofta mer än tolv timmar, och gjort allt det där som behöver fixas men ingen hunnit med. De har slitit som djur och har de klagat så har de fått gå. Om de har tur fick de sin lön trots allt.
Andra har bott i baracker, utan toalett och riktigt kök.
Visst behövs det arbetskraft men det är inte många som är villiga att betala för den så man kan ju undra varför det är värt att satsa på att utbilda fler inom området?

1 kommentar:

  1. De här förhållandena råder även idag, två år sedan dina ord skrevs. Vi på horseworker önskar gärna få kontakt med dig och ta del av dina erfarenheter...

    Vänligen
    Mikael / Horseworker

    horseworker@outlook.com

    SvaraRadera