Femgång

Till att börja med vill jag tacka för alla lyckönskningarna!
Sen vill jag säga att jag är nöjd med dagen. Egentligen är jag bara lite missnöjd med en sak och det är passen som i princip uteblev. Jag lyckades inte lägga henne ordentligt, det var svårt att få henne att galoppera ordentligt och då blir det svårt att lägga. Lite pass blev det men inte var det mycket. Riktigt tråkigt då hon var jädrigt sugen på att gå i pass under uppvärmingen (jag la henne alltså inte under uppvärmningen men minsta lilla och hon for iväg) och även under galoppen inne på banan. För er som inte vet så räknas pass och tölt dubbelt när man tävlar femgång så missar man passen är det många poäng som ryker. Men i övrigt så gick det väl egentligen superbra. Hon var fin under uppvärmningen och även full av energi på banan. Tölten gick bra och jag har sett bilder (lägger upp dem när jag har dem) och blev glatt överraskad över aktionen hon har, riktigt flott. Traven helt ok, hade velat ha mer tryck men kunde inte riktigt få till det på uppvärmningen utan att hon slog upp i tölt/pass så jag valde att köra lite säkert. Skritten kändes hon fin i. I galoppen så sket det sig till en början och Ára for i väg i passaktig ökad tölt istället. Men jag lyckades ta ner henne till trav och fatta om och få till det ordentligt. Kunde inte låta bli att tänka på poängen som rök där... Galoppen var efter det i alla fall bra, även i kurvorna. Jag har snabbt lyckats lära mig att rida galopp ordentligt. Passen blev som sagt var inte bra och jag skyller på mig själv. Ára kan. Jag måste öva.
Det som jag är mest stolt över är att jag lyckades hålla mina nerver under kontroll. Visst var jag nervös men inte alls på samma nivå som sist och jag kände att jag kunde rida trots att jag sjabblade bort passen. Jag kunde andas och jag får erkänna att det faktiskt var lite roligt också. Det tror jag Ára tyckte också. Hon verkade nöjd med att vara ute på äventyr med mig.
Ewald, Barlas pappa och Áras ägare, var riktigt stolt över sin häst och tyckte att hon var jättefin. Och han vet vad han talar om. Skillnaden från förra tävlingen är enorm. Jag vet att hon kan bättre men det är inte varje dag hon visar den sidan.

Ára väntar på att få åka hem

Bäst på dagen var trots allt nästan lastningen på morgonen. Barla lastade alla hästarna och när hon går förbi mig med Ára så försöker Ára stanna, hon hade inte alls någon lust att åka någonstans med Barla, hon ville vara med mig! Så Barla sa till henne att jag också skulle med... Ja jag är kär och jag känner att efter idag är vi ännu mer ett team, det här var verkligen något som vi gjorde tillsammans.