Kurs igen

Idag har jag ridit Ára på kursen. Igår fick hon vila, jag red tre andra hästar, alla med handhäst. Sedan på kvällen var Barla med och red i en show så jag var naturligtvis med för att hjälpa till. Bilder kommer senare.
Åter till idag. Första lektionen var på ridbanan och jag är mer än nöjd med vår insats. Skänkelvikningarna gick bra! Detta är verkligen inte Áras starka sida och vi har inte övat alls på det så jag var nästan lite överraskad över att det gick så bra. Naturligtvis var de inte perfekta, emellanåt lyssnar hon inte och korsar inte bakbenen ordentligt, men emellanåt glimrar det till.
Jag kan (med stolthet) berätta att vi numera kan rida en åtta inuti volten, i trav utan att tappa takten eller slå upp i tölt. Sist vi hade Brevet II kurs så gick det inte alls. Ára klarade inte, rent fysiskt, att utföra övningen. Nu är hon starkare och mer balanserad. Vi har verkligen jobbat på detta och det är kul att verkligen se att det gett resultat.
Galoppen är inget att vara stolt över. Jag får nog skriva upp att rida galopp på listan över saker jag verkligen behöver öva på (tillsammans med hoppning). Ára är en femgångshäst och behöver mycket stöd i galoppen, då kan hon gå i en fin galopp. När skiten i sadeln spänner sig eller försöker sakta ner eller något annat konstigt så blir det därefter. Jag måste sitta ner, driva och försöka hålla takten åt henne. Som det var nu så blev jag orolig över kurvorna och försökte sakta ner vilket ledde till att Ára gick i pass istället. Inte bra. Just nu är hon väldigt känslig och uppmärksam på allt som kan liknas vid en passhjälp. Men lite galopp blev det ändå och vi ska öva ute där vi har lite mer utrymme.

Pass nummer två var töltträning och den hölls (i avsaknad av ovalbana) på en av våra grusvägar. Vi red fram och tillbaka, först valfritt tempo tölt, sedan kort tempo och till sist tempoväxlingar. Första sträckan var Ára spänd och taggad, låg på i handen och var lite besvärlig och passtaktig. Jag red inte ordentligt utan försökte visa upp något istället. Sedan gick det bara bättre och bättre trots att hästen blev mer och mer taggad. Korta tempot var lite för snabbt men hon dansade verkligen fram, lätt och fin. Växla upp i tempo var inga problem, bara släppa efter lite. Sakta ner var en annan femma, inte sååå lätt och jag började för sent i någon slags övertro på min kontroll av tempot. Men sista nedsaktningen var fin, om än lite sen. Jag är enormt nöjd med Áras energi (den hade räckt till några hästar till) och hennes glädje. Även takten var bra. För tillfället är Ára enormt flott (alltså hon är ingen VM-häst även om det kanske låter så på mig) och jag får ofta riktigt positiva kommentarer på henne från folk som sett hur hon var för ett halvår sedan och ser hur hon är nu. De kan knappt tro att det är samma häst. Jag blir naturligtvis väldigt glad av att höra sådana saker. Dels för att jag känner mig duktigt men dels också för Áras skull, för att hon verkar må så bra och för att hon får en chans att visa vem hon egentligen är.