Gårdagens ridning

Igår var jag häruppe på Arbot och jobbade. Jag tror inte att Sneafridur ville att jag skulle åka ner till Sandur. Där är jag i princip helt själv och jag tror hon var orolig efter att jag trillat av. Hon tyckte i alla fall att det var bättre om jag var här hemma och jobbade. Hästarna här är en hel del tamare, de blir inte hysteriska när man lägger på sadeln och de verkar förstå tygeltag.

Först red jag en vacker rödskäck på 6 år, han heter Sneakottull eller något åt det hållet, svårt namn var det i alla fall. Jag tror jag ska kalla honom Snöis. Han var snäll och fin, töltar bara långsamt, snabbare tempo var det grisepass för hela slanten. Ingen trav.
Sen tillbaka och byta häst, red hans bror Gullfaxi som är brunskäck. Han var lite trög men också snäll. Jag red i sällskap med Logi och hans son och halvvägs bytte jag och Logi så jag fick rida Ùlfur. Ùlfur är 16 och går på som ett lokomotiv i tölt. Logi sa att han varit så sen han var fyra och är riktigt bra att ha när man rider på berget för han kan fortsätta i timmar. Men så ville han ju verkligen inte skritta något. Men jag kan inte säga något ont om en häst som i princip har samma namn som mig.

Sen var det fika och efter det gav jag mig ut själv på en liten fux jag inte minns namnet på. Den hästen gick också bara i tölt och förstod tygeltag fint. Så hästarna var bättre igår.

På kvällen var det till min stora förvåning någon som ringde hit och ville prata med mig! Det var Thormar som var orolig för mig efter att jag skrivit till honom och berättat om mina äventyr. Han ville veta att jag var ok, hur jag trivdes här plus att han hade en del tips om hur man tränar hästar. Han hade pratat med Gunnar Óli också. Så mamma behöver inte oroa sig (inte ni andra heller för den delen), Thormar har koll på mig.
Han sa att det kan vara bra att fästa en rem i de här små ringarna som många sadlar har fram (som man fäster sadelväskor i) så man har något att hålla i om hästen bockar eller drar iväg. Då kan man dra ner sig i sadeln och vänta ut hästen. Han sa att en del kallar det för fegrem men att alla hästtränare använder sig av dessa. Så det var ett litet tips till er ifall ni skulle ha några sådana problem.

Ja annars är det bra med mig. Lite öm i kroppen men det är svårt att veta hur mycket som beror på att jag trillade av och hur mycket som beror på skoningen.