Året som gått

Det gångna året blev inte alls som jag tänkt mig och sammanfattningsvis så kan jag väl säga att det har varit väldigt händelserikt.

Året började i Schweiz med att jag var sjukskriven en vecka. Precis innan nyår flög jag av en häst och fick en liten hjärnskakning. Efter det så har det gått uppåt.
Tanken var ju att jag skulle åka hem till Sverige permanent i början av året men jag valde att stanna längre i Schweiz och lära mig mer. Det har jag inte ångrat.

Jag och Ára på istölten

I mars tävlade jag på is tillsammans med Ára som jag tränat under hela året. Det gick väl helt okej men jag var nervös så jag knappt kunde andas men kände ändå att jag ville försöka lära mig det här med att tävla.
I mitten på mars kom årets enda avramling. Jag och Ára gick omkull rejält och jag fick henne över mig men som genom ett mirakel skadade ingen av oss sig.

Skitväder på tävling

I slutet av april arrangerade vår lokala islandshästförening Gaedingakeppni så det var mycket slit inför det. Hela tävlingsdagen stod jag som funktionär i kyla, regn och blåst. Samtidigt var det kul att få vara med under tävlingsförberedelserna, jag lärde mig mycket om vad som krävs för att fixa till en tävling.
Jag var även iväg med Barla på en stor hästmässa i Bern där hon red Frida i showen. Mitt jobb bestod i att ta hand om hästen (mestadels hålla i henne i pauserna), fotografera och hålla ordning på Barla (svårast av allt). Det var väldigt, väldigt roligt!

Galoppen gick bra när vi tävlade femgång

I början på maj klarade jag av Brevet I, ett grundläggande ridprov med tillhörande teoridel. Skitenkelt för någon som ridit så länge som jag har men lika glad är jag för det.
I slutet av maj startade jag och Ára i femgång, första gången för mig och även om passen sket sig så är jag väldigt nöjd. Vi hade både roligt tillsammans och jag var inte så fasligt nervös. Dessutom var bilderna från tävlingen väldigt fina.

Maria Berg och Svartur vom Hochwald på NM

Jag och Lifri i augusti

 I augusti var jag hemma och passade på att åka och titta på de fina hästarna på Nordiska mästerskapen, riktigt inspirerande.
Jag passade även på att jobba med min älskade Lifri och det gick snabbt framåt. Inom kort behärskade vi fyra gångarter och kunde även svänga och stanna, rida ut i sällskap och själva. Tyvärr blev han halt i början av september, precis innan jag åkte tillbaka till Schweiz och är fortfarande inte okej.

Jag och Hamingja klarar provet galant

 Väl tillbaka i Schweiz satsade jag stenhårt på Brevet II, en lite större utmaning än Brevet I och med mycket mer teori. Ára såldes så jag var tvungen att byta häst precis innan provet men trots det så gick det bra. Istället fick jag rida fina Thorri och hittade en ny vän.
Sista helgen i oktober drog vi iväg på Swissmót, en lagtävling, och jag startade Undrun i tregång och finotölt. Det var Undruns första tävlingsstart och hon skötte sig fint. Hela laget gjorde bra ifrån sig och vi hade mycket roligt!

I början av december åkte jag hem igen och här har det inte blivit mycket ridning eftersom min häst är halt plus att jag har varit helt slut efter den intensiva hösten.

Året har bjudit på en del nya och gamla favoriter:

Lifri i december

 Lifri, naturligtvis! Vad ska jag säga? Han är helt perfekt för mig. Lite knäpp men det passar mig bara bra.

Ára

Ára har tagit en stor plats i mitt hjärta och det var ganska nära att hon också blev min. En fantastisk häst som alltid gör det jag ber om och det med glädje.

Thorri

 Thorri är en ny favorit. Jag fick låna honom till Brevet II och han är lättriden och rolig med en stark personlighet. Om hans ägare någonsin tröttnar på honom (och jag blir lite rikare) så skulle han gärna få ett hem hos mig.

Överlag har det varit ett bra år, lite för mycket arbete bara och lite för lite tid hemma. Tyvärr blev det inget Island och det kändes väldigt trist.
En av mina drömmar gick i uppfyllelse i år; att få rida ut på min egen häst tillsammans med min syster, och det har väl uppvägt en del.
Jag har lärt mig en hel del och verkligen förbättrat min ridning. Jag har lärt mig att rida pass och (även mer imponerande) att hoppa. Jag har utvecklats jättemycket och fått en ny säkerhet som ryttare.

Jag hoppas att ni också haft ett bra år och Gott Nytt År!

Trevlig dag

Idag var jag och hälsade på Lisa och Pelle, alltid lika trevligt! Vi tog en sväng ut i skogen, jag red Framtid, Lisa Atli och Pelle promenerade med nya stjärnan Sebastian. Framtid är verkligen Lifris motsats. Stabil som få, lite trög och fräck. Det gick bra att rida och vi red några varv trav på ridbanan också. Då surnade Framtid ihop och bockade en gång istället för att gå fram. Efter det såg jag till att hon verkligen gick fram något varv och sedan fick det vara bra. Nyttigt att rida något helt annorlunda.
Jag red även Atli en snabbis och han är en trevlig häst, lite mer styrka och bärighet så blir det toppen.

Jag ska ta och planera in ett besök igen nästa vecka och då är tanken att jag ska hålla lite lektion.

Sitslongering

Åsa och jag kör hårt nu. Idag var det sitslongering. Först longerade jag medan Åsa satt på Birkir och sedan bytte vi plats. Vi körde lite enkla övningar med att snurra på armar och vrida på kroppen mm. Svårare (och roligare!) än vad man tror. Jag koncentrerade mig på sitsen i trav, både nedsittning och lättridning, för det vet jag att jag behöver öva på. Jag provade även att rida lätt i skritt men det var svårt. Åsa fick köra lite blandad kompott medan jag korrigerade henne och såg till så att hon satt rakt och avspänt. Mycket nyttigt att bara koncentrerar sig på sig själv och sin egen balans en stund.

Apropå ingenting...

Min  häst är inte tjock längre. När jag kom hem i början av december var han fortfarande tjock efter sommaren men nu ser han fin ut i hullet. Jag är så glad över detta då jag oroat mig en del för att han skulle vara en sådan där som bara sväller upp...

Motivation

Jag läser just nu en del om pedagogik och ridundervisning. Nyligen läste jag om vikten av att känna till motivationen bakom att ens elever rider. Helt enkelt varför de rider. Detta är viktigt att känna till, utan den kunskapen kan ridinstruktören inte se till att de får ut max av ridutbildningen. Det finns flera olika anledningar till att folk rider. En del tycker om att komma ut i skogen lite, andra drivs av ett tävlingsintresse. En del finner den fysiska utmaningen motiverande och för andra är det viktigast med samspelet med djuret/individen hästen.
Det som alltid drivit mig är att jag finner samspelet med hästen otroligt givande. Det ger mig glädje och gör att jag växer och utvecklas. Jag älskar hästar och det är även detta som hela tiden driver mig att försöka bli en bättre ryttare. Jag tycker att varje häst förtjänar en så bra ryttare som möjligt och känner att det är min skyldighet att vara en så bra ryttare som möjligt. Därför strävar jag ständigt efter att förbättra mig.
Detta är också min drivkraft bakom att vilja bli ridlärare. Jag vill hjälpa andra att rida bättre och få ut mer glädje ur samvaron med hästen. Samtidigt vill jag ge hästarna bättre ryttare, helt enkelt höja deras livskvalitet lite. Jag tror att jag skulle kunna lyckas med detta.

Vad motiverar dig till att rida?

Ridlärare idag

Idag höll jag lektion för kära syster, jag har tröttnat på att fisa runt med min häst som ändå inte får arbeta just nu. Det blev en töltlektion från början till slut. Det betyder inte att de enbart red tölt utan att tölten var dagens huvudövning och allt det andra var förberedelser inför eller omväxling från tölten. Det blev en ganska kort uppvärmning med fokus på energi och uppmärksamhet. Uppvärmningen ska inte bara värma upp hästens kropp utan även förbereda hästen på vad som komma skall. Det blev galopp och mycket tempoväxlingar i skritt. Sedan blev det lite tölt ur kort skritt och sedan skritt igen innan vi gav oss på tölten helt och hållet. Birkir behöver lite mer energi och spänning för att det ska bli bra så vi jobbade på det. Det betyder ju inte att han ska springa runt och vara spänd men ibland vill han vara en hösäck. I tölten blev det mycket halvhalter och lite tempoväxlingar. Jag provade honom några minuter och han är inte helt lätt. Man måste rida, rida och rida. Men det ger också resultat och jag tyckte att i slutet av passet så gick han fint. Han kom upp och lossnade i bogarna, gick med energi och helt andra rörelser. Syster var så upptagen med att rida så hon hann inte känna efter men jag filmade lite så jag hoppas att hon kan se skillnaden själv.
Jag hade tänkt jobba mer med systers sits men hon satt så bra idag att det inte behövdes...
Roligt var det i alla fall idag!

Tillåt mig att skratta...

Hittat på Hästnet:

Stallhjälp
Hejsan jag söker en tjej eller kille som skulle kunna tänka sig att hjälpa till att ta hand om mina tre hästar 2-3 gånger i veckan. Det som jag behöver hjälp med är fodring, mockning, borstning och att fylla på vatten i lösdriften. Det är en liten shettis (som även söker liten tuff ryttare), en D-ponny och ett korsningsto på ett och ett halft år. Du som hjälper till betalar ingenting och du ska vara ansvarsfull och noggrann men även sprida glädje i stallet. Stallet ligger i Vessigebro utanför Falkenberg.

Betalar ingenting? För att få arbeta? Seriöst? Sådant brukar man ju få betalt för...

Namn och kontaktinfo är medvetet bortplockat.

Julbilder

Skardi, familjens trotjänare, hoppas på något gott

Bröderna gul

Lifri

Med blixt, inte populärt direkt...

Vacker häst i snön

Birkir är lite trött

Fin bild på ett fint par

God Jul!

Jag hade tänkt lägga in några fina vinterbilder jag tagit på hästarna men har glömt kameran hos mamma efter gårdagens pepparkaksbak så ni får nöja er utan.

God Jul!

Fortsatt halt

Igår rörde sig Lifri knackigt så fort han gick i trav. Han är även varm på höger framhov och det verkar som om han blivit halt där också. Typiskt. Tur att klinikbesök redan är bokat. Jag gissar på hovböld höger fram, vänster fram är knepigare. Kan ju glädja mig åt att det inte verkar vara spatt i alla fall. Då skulle han bli bättre av att röra sig lite och inte som nu, bli sämre.

Dagens longering

Idag longerade jag Lifri, i skritt (poänglöst och långsamt tyckte Lifri) och i trav. Till en början travade han jättefint. Stora, luftiga steg med god aktion. Jag blir så glad av att se honom röra sig så.
Efter en stund så började han markera igen. Jag kan inte påstå att jag är förvånad, jag trodde inte riktigt att det var borta. Jag tänker ändå kolla hur det ser ut imorgon, om det är samma eller värre.

Läromästare säljes

Pelle ska sälja sin häst Grimaldur då han känner att han inte har tid. Jag har haft äran att få prova honom en gång när jag var där, innan Lifri var min, och tyckte att han var mycket trevlig. Fina gångarter och väldigt samarbetsvillig. Annonsen hittar ni här.

Tömkörning

Idag blev det tömkörning igen, jag tror på att arbeta lite intensivt med något i början så att det fastnar. Lifri gick på som om vi aldrig gjort annat, jag är stolt över honom!
Jag longerade även något varv i trav för att se hur han rör sig nu och tycker att det ser bättre ut. Efter lite funderande så har jag bestämt mig för att longera honom ordentligt på tisdag (åker inte upp imorgon) för att se hur han går. Rör han sig fint så longerar jag även på onsdag så att jag kan se om ansträngningen ger någon förändring. Går han sämre så tar vi det lugnt tills vi ska till klinik. Syns ingen skillnad så jobbar vi nog på lite hårdare ett tag.

Klinikbesök bokat

Jag har bokat tid för Lifri på klinik, 2 januari blir det. Anledningen är att hältan han hade i höstas ännu inte är riktigt borta. Han haltar inte direkt men går fortfarande orent i trav, månader efteråt alltså. Innan dess så tycker jag nog att han alltid tagit ett kortare steg med ena bak.
Vad hältan ursprungligen beror på vet jag inte och på inrådan från veterinären som då undersökte honom så har jag bokat tid på klinik eftersom möjligheterna är störst där. Det är flera som kommit med idéer om vad det kan bero på och ingen blir gladare än jag om det är en sträckning eller något annat enkelt. Naturligtvis är jag orolig för att det ska vara något betydligt mer allvarligt. Jag försöker att inte tänka på det men jag är förstås rädd att han ska vara trasig på riktigt och aldrig gå att rida fullt ut. Men nu tar jag det som det kommer, det blir inte bättre av att oroa sig.
Oavsett orsaken och vad veterinären kommer fram till så tycker jag att det är självklart (eller borde vara i alla fall) att man som hästägare låter en veterinär kolla igenom hästen ordentligt när den är halt, om inte annat för att vara säker på att hästen klarar belastning.
Jag tackar för de råd och hjälp som jag fått gällande vart vi ska vända oss, de har varit mycket uppskattade. Efter mycket funderande så har jag bestämt mig för att vi åker till ATG Täby.

Trots allt så har jag ju arbetat en del med Lifri den senaste tiden. Särskilt fysiskt ansträngande har det inte varit utan fokus har varit på att huvudet ska få jobba lite. Idag provade vi lite tömkörning med hjälp av min mamma. Jag har aldrig tömkört honom förut och vet inte riktigt hur mycket sådant han gjort plus att han är lite bakskygg. Vi började med att mamma höll i honom medan jag fixade med linorna. Eftersom han var lugn och fin så gick vi med honom och det gick fint. Så jag körde lite själv också, i skritt. Det gick bra och han var duktig men förstod nog inte riktigt vad det gick ut på. När jag svängde blev han lite till sig och jag kan säga att emellanåt är det väldigt praktiskt att han vänder sig mot mig och stannar så fort jag säger "hooo", det underlättar knepiga situationer. Men överlag var det lite hysteri från Lifris sida och det gick att lugna honom och fortsätta arbeta.
För övrigt kan jag tillägga att han inte gick undan alls i hagen idag utan jag fick komma fram och klämma på grimman på en gång.

Hej igen

Nu har jag varit jättedålig på att blogga. Det beror på att jag har haft fullt upp och varit något sjukligt trött. När jag kom hem från Schweiz så hade jag behövt vara ledig två veckor och vila upp mig men det har jag inte haft möjlighet till utan jag har jobbat och stått i. Det är ju så att jag under hösten jobbat väldigt mycket och hårt (40 timmars veckor hör inte till vanligheterna) och tyvärr ser den ekonomiska verkligheten ut så att jag inte har råd att vara ledig. Mitt val av livsstil, dvs att satsa på hästar och arbeta samt vidareutbilda mig inom området, har gjort att jag lever i en ständig ekonomisk kris. Det är det värt men ibland är det lite väl slitsamt.

Jag har inte berättat hur det gick på min teorilektion i gångartslära. Det gick bra naturligtvis, tyvärr var det bara tre som kom så även om det var givande så kändes det inte riktigt värt besväret faktiskt. Det är många andra som frågat om jag kommer göra om det och som gärna är med då men vi får väl se.
Jag pratade i alla fall lite inledande om gångartshästar och deras historia för att sedan prata om gångarterna. Fokus denna gång var tölt och olika taktfel samt deras korrigering. Deltagarna var entusiastiska och diskuterade gärna. Jag hade förberett lite hur jag skulle få dem att engagera sig och vara aktiva själva men det behövde jag inte bekymra mig om. Jag tror vi alla tyckte att det var givande och roligt.

Fantastiska häst!

Idag var han helt fantastisk min lilla häst. Han lät sig snällt fångas och var ovanligt lugn och sansad att hålla på med. Vi jobbade lite med carrot-sticken igen och efter det kopplade jag tyglar i repgrimman och genom bettringarna, hade tränset över idag. Han kom mycket väl ihåg vad vi brukar göra och svarade fint på tygelhjälperna. Han stod även stilla och sänkte huvudet när jag gjorde mina "sitt-upp" rörelser. Synd att han är halt för han är redo att bli riden nu. Det syns så tydligt på honom när han är mentalt redo. Då står han helt avslappnat med huvudet sänkt och rör inte en fena.
Jag avslutade med att släppa honom lös och han fick följa efter mig medan jag gick runt på ridbanan. Åsa och Birkir plus mamma och Skardi for runt på ridbanan med det brydde sig inte Lifri det minsta om. Vi stod still medan de red runt oss, Lifri som en staty med fullt fokus på mig. Vi gick åt andra hållet medan de galopperade utan problem. Lifri blev rädd en gång när Åsa använde spöt och hoppade till men han stannade kvar hos mig och lugnade sig snabbt. När vi var färdiga så sa jag åt Lifri att stanna medan jag gick iväg för att hämta grimskaftet som jag hängt på staketet. Han stod snällt kvar, som fastbunden i marken, trots att Åsa och Birkir galopperade och jag gick min väg. Han är så skön och så rolig att jobba med, jag njuter av varenda sekund!

Chokladponnyn

Min lilla vild

Igår lyckades jag ta mig upp till stallet och min lilla häst, äntligen! Lilla hästen var inte säker på att han ville bli fångad. Jag fick komma fram men grimman ville han inte ha på. Mitt tålamod tröt och jag högg ett stadigt tag i manen och sa Ho med bestämd röst. Lifri skärpte då till sig och jag fick ta på grimman. Sedan var han lugn och fin.
Jag longerade lite och han markerar fortfarande i trav. Han är inte direkt halt men rent går han inte så det blir nog en hältutredning.

Idag var han snällare att fånga och vi arbetade lite på ridvolten med carrot-sticken (lång pinne med långt snöre på). Jag kunde ta på honom överallt med den och jag kunde även svepa med snöret över baken på honom efter en stund. Han är ju något bakskygg så det var definitivt ett framsteg. Sedan gjorde vi lite flytta-övningar och jag stod även vid sadelläget och gjorde rörelser som om jag tänkte sitta upp. Till att börja med reagerade han häftigt på det men till slut stod han still.

Hemma igen

Nu är jag hemma igen och hoppas att det slutar snöa framåt eftermiddagen så att det går att ta sig ut till stallet. Vill ju träffa min ponny! Jag vaknade tidigt idag trots att jag verkligen hade möjlighet att sova ut. Så är det när man är van att gå upp tidigt varje dag. Det var svårt att lämna Schweiz den här gången. För första gången kände jag på riktigt att jag lämnade något bakom mig och att jag verkligen kommer sakna det. Men jag kommer ju tillbaka i februari.
När det gäller b-instruktörsutbildningen så har jag pratat med Barla om den och mina möjligheter att göra provet till hösten nästa år. Hon tror att teorin och ridningen inte är några problem. Undervisningen kan hon inte direkt säga något om i nuläget då hon inte har någon aning om hur snabbt jag utvecklas på det området. Jag sa som det var, att jag inte tror jag kommer klara att vara där ända till våren 2014. Problemet är inte att jag inte vill göra provet där utan att jag är rädd att jag inte klarar att vara där så länge. Schweiz är inte mitt land och trots vänner och bra arbete så trivs jag helt ärligt inte.
Barla tycker att jag ska se mig om efter andra alternativ, så att jag har fler möjligheter. Så jag kommer kommer leta efter något annat här i Sverige.
Sen gör vi teorikursen i februari och provet i mars och efter det har jag hunnit undervisa en del så att Barla kan säga om hon tror att jag kommer kunna klara provet till hösten eller inte.Om inte så åker jag hem istället. Problemet är alltså inte att jag inte vet hur man rider eller att jag inte kan förklara och korrigera utan problemet är att jag har svårt att tala inför grupp och stå i mitten och leda lektionen. Privatlektioner är inga som helst problem.

Vinterbilder

Juldekoration över stalldörren

Mina följeslagare Mýsla och Frida

Thorri

Valackerna

Mina arbetskamrater Frida och Andrina busar

Raya och Ára

Ára och Raya trixar, både håller på att lär sig

Visste du detta?

Vid vila slår ditt hjärta 40 - 70 slag per minut.
När du rider i skritt höjs pulsen till 80 - 110 slag/minut.
Vid lättridning i trav blir det 120 - 140 slag/minut, nedsittning 150 - 170 slag/minut.
Vid galopp ökar den till 160 - 180 slag/minut vid nedsittning och 160 - 190 slag/minut vid lätt sits.
Hoppning är jättejobbigt och ger en puls på 160 - 200 slag/minut eller högre.
Töltridning vet jag inte...

Dagens ridning

Idag var jag riktigt less på Ára när vi kom tillbaka från vår ridtur. Hon har blivit så fräck! Tror att hon kan göra vad hon vill, gå vart hon vill på vägen, springa lite när hon har lust, inte behöver hon lyssna eller arbeta ordentligt heller. Eftersom jag känner henne så väl blir jag lite extrasur över att hon har börjat med sådana divalater. Jaja, allt var ju inte dåligt men det var inte på den nivån som jag har vant mig med och framför allt så brukar hon vara mer arbetsam. Hon fattade galopp fint och gick till slut riktigt fint i tölt med. Traven är jag faktiskt inte riktigt nöjd med för hon kan så mycket bättre. Tråkigt nog så var det här nog sista gången jag red henne innan jag åker hem till Sverige igen. Jag hade så gärna velat avsluta med ett superpass.

Efter det så gav jag mig ut med Thorri, hade tänkt låta honom stå men kände att jag behövde muntra upp mig. Det var bra fart på honom och han var som vanligt mycket arbetsam. Han jobbade på fint i tölten, vi körde mycket tempoväxlingar för att öva. Jobbade även en del kort tempo tölt och efter en stund blir han så himla fin. Så det muntrade upp mig i alla fall.

Jag red även Fengur idag, med handhäst, och lyckades gasa på lite i tölten idag. Han är lite knepig då jag inte kan driva för mycket med benen, då faller han ofelbart i trav, så det krävs lite känsla minst sagt. Nu börjar känna honom litegrann så jag tycker att det går bättre och bättre. Och när han väl går i tölt så är det flott minst sagt. Långsamt är inga problem men att öka utan att sabba takten är inte alltid lätt.

Blötsnö

Idag var det snö när jag vaknade. Det visade sig vara äckligt blöt snö. Tur var väl  det eftersom jag hade en del hästar att jobba med idag och ingen av dem har vinterbeslag än.

Katla var först ut och det går bra med henne. Hon håller ihop mer nu och det går att tölta uppåt 50 meter innan hon faller isär helt. Katla är ju fortfarande något otränad, gammal och har rejält stora rörelser. Hon är rolig att rida men vi har henne inte alltid under kontroll. Igår red jag henne tillsammans med Andrina och Elías och Katla var så lugn och fin, avslappnad. Men det räcker med att jag tänker på något annat i två sekunder så har hon hunnit ta bettet och dragit iväg. Det är bara att låta henne springa en stund för jag kan ändå inte bromsa då. Det är verkligen tvära kast, under kontroll, under kontroll, nähä jag kan inte bromsa längre? Tur för mig att jag är van vid den här typen av hästar, det gör mig inte ett dugg nervös. Vad kan man göra mer än att skratta?

Ára hade igår vant sig lite vid att hon inte alltid behöver jobba, ibland funkar det ju att bara lulla på nu för tiden för henne. Det tog mig en kvart innan hon hade fattat att det var dags arbeta lite.
Idag var det andra bullar och Ára var tillbaka till sitt vanliga jag. Hon var idag väldigt taktfast och bar sig fint. Fattade galopp snällt och var överlag väldigt rolig att rida.

Jag har även longerat och ridit med handhäst idag men det orkar jag inte skriva om nu.

I did it!

Idag höll jag onsdagslektionen helt själv. Fem elever och allt på tyska. Andrina stod bredvid som livlina. Det gick bra även om en del elever emellanåt verkade lite förvirrade. Tyvärr tror jag att det inte var mitt fel utan att det kanske är så plus att de nog inte är riktigt vana vid korrekt kommandogivning.
En del saker hade jag kunnat vara tydligare med men det handlar om erfarenhet känner jag. Övning helt enkelt. Jag tycker att det är svårt att välja vad jag ska korrigera. Jag har inga problem att se vad de kunde göra bättre men ibland är det så mycket så jag har svårt att veta vilket som är viktigast, just nu. Det är nämligen enormt opedagogiskt att korrigera för mycket, eleven misslyckas och blir bara förvirrad. Så i fortsättningen tror jag att jag behöver bestämma mig i förväg för vad jag vill korrigera under lektionen så behöver jag inte stå och tänka efter så mycket när jag undervisar.'

Just nu läser jag en jätteintressant bok om ridundervisning, Lehren und Lernen im Pferdesport. Det står mycket om ryttarens fysiska förutsättningar och hur man korrigerar fel och var felen egentligen sitter. Jättespännande tycker jag.

Skitdag?

Idag har de flesta här haft en skitdag förutom jag. Min kollega Andrina fick hjälpa hovslagaren med att hålla upp Dimmblás hovar och hon är inte så rolig alltid. Efter det arbetade hon med Snaer som är en riktig liten djävel nu för tiden, bara en sådan sak att det inte går att kratsa hovarna utan att han både stegrar sig och försöker lägga sig, om vart annat. Sedan gav hon sig ut på Máni och med Torfi som handhäst. Torfi vägrar jag ta med mig som handhäst och idag tror jag att Andrina förstår varför.
Jag hade den briljanta idén att hon skulle ta med Skúmur som handhäst när hon red Elías också. Skúmur är en av våra äldsta ridskolehästar som alltid går med barnen men nu de senaste dagarna har han varit helt vild och slängt av några ungar. Skúmur fortsatte idag på den banan och sparkade Elías i ansiktet, Andrina på höften och fotleden. Hon var inte glad sedan kan jag säga.

Under tiden så höll jag lektion för Tanja, vi red ut, hon på Ára naturligtvis och jag på Thorri. Thorri var en dröm som vanligt. I fredags var han så spänd att vi säkert red en kvart i medel till ökat tempo tölt innan jag kunde börja arbeta med honom men idag var han som vanligt. Det enda jag behöver göra är att se till att han hittar sin balans i början av ridpasset och sedan så går han på, alltid i takt.
Sedan hjälpte jag hovslagaren och alla "mina" hästar stod som små ljus.
Jag fortsatte med att rida Fengur, även han gick fint. Så min dag har varit lite motsatsen till Andrinas och någonstans där mitt i tyckte jag väldigt synd om henne idag. Tur att det är en ny dag imorgon.

Rymling

Idag är jag något sjukligt trött. Jag blev nämligen väckt vid fyratiden i morse av att telefonen ringde. Grannen några hus bort, som har två hästar i garaget, hade helt plötsligt en extra liten häst. Det var Snaer, vår unghingst som var på rymmen. Han hade helt rivit ner en av metallpanelerna (sådana som man använder för att bygga tillfälliga inhägnader till kor) i stallet och knallat ut. Fråga mig inte hur han lyckats men jag hoppas att han inte gör om det.

Saknar

Saknar min plutt och längtar hem! Jag hoppas förstås på att hältan läkt ut nu, annars blir det hälutredning istället för träning. Är han ohalt så blir det mycket avsuttet arbete och försiktig igångsättning och så hoppas jag att det var en engångsgrej. Jag ser så mycket fram emot att få komma hem! Även om jag har fantastiskt trevliga hästar att rida här så är det något särskilt med Lifri.
Jag ser även fram emot att få träna tillsammans med min syster och se hur det går för henne och Birkir.

Nu är det inte långt kvar!

Glód

Glód, som jag en gång i tiden skulle fått, är nu till salu. Lite konstigt känns det men jag är glad att jag inte fick henne faktiskt. Om jag hade fått henne hade jag ju redan haft en häst och skulle inte ha haft möjlighet att ha Lifri. Och Lifri är helt perfekt för mig, min lilla vildhäst!
På Alvargårdens hemsida kan ni se Glód och deras andra saluhästar.

Dagens lektioner

Lektionerna idag har gått bra. Ára gick fram bra på ridbanan men efter en stund försökte hon komma i och ställa sig vid mig. Hon kunde inte riktigt köpa att Tanja hade kommandot och verkade inte riktigt förstå vad som försiggick. Tanja lyckades i alla fall säga till Ára att hon måste gå ut på fyrkantsspåret igen och arbeta lite. Detta var ett enormt framsteg för Tanja som haft lite svårt med att tala om för hästarna vad som gäller, kom ihåg att hon ridit ett år på ridskola bara. Så jag tycker det gick bra även om jag är häpen över Áras beteende.

Andrina och Katla fick öva på ridvägarna, det blev en lite kort lektion eftersom vi inte hade så mycket tid. Vitsen med lektionen var ju mest att jag skulle öva på termer och kommandogivning och det gick bra, Andrina tycker att jag kan det här bra. Hon verkade även nöjd med lektionen som sådan och vill gärna göra om det. Nu finns det dessutom några andra här som gärna rider en lektion för mig om det är så att jag behöver öva.

Jag tycker det är svårt det här med att ge lektion, mest för att jag tycker att det är svårt att prata inför folk på det viset. Det blir ju extra svårt på tyska förstås. Idag har jag ju bara haft privatlektioner och det är inte så krångligt. Jag vet hur man rider och tränar, jag kan se vad som blir fel och jag kan även korrigera felen, det är inte där problemet ligger. När du har fem- sex elever som rider runt och du ska tala om för dem vad de ska göra så är det något helt annat än att hålla lektion för en ryttare. Jag blir osäker på om jag säger rätt och på om jag talar tillräckligt högt. Sådana småsaker. På svenska skulle det naturligtvis vara lättare, där kan jag ju alla termer och begrepp sedan länge. Plus att jag fortfarande känner att jag inte är så bra på tyska trots att jag ständigt får höra motsatsen. Jag känner att jag inte kan eftersom att undervisa hyfsat bra inte är gott nog för mig, det måste vara superbra hela tiden. Att kämpa med sina egna demoner är inte lätt.

Trött som vanligt

Just nu är jag helt slut. Det är mycket att göra när Barla är borta. Jag har fler hästar att rida och longera plus att jag även ger fler lektioner nu. Det är naturligtvis roligt men mina andra arbetsuppgifter (som att mocka, fodra och allt annat som behövs i ett stall) försvinner ju inte för det så dagarna blir rätt stressiga. Just nu är det rätt tufft att jobba här helt enkelt. Nu på kvällen har jag suttit och gjort lektionsplaneringar inför imorgon, jag ska ge lektion för Tanja och Ára på ridbanan samt Andrina, mest för att öva mig. Tanja har ridit i ett  år och Ára är lite svårare att rida på ridbanan än ute så det blir rätt basic, mest kolla av att Ára lyssnar och går fram ordentligt. Andrina håller jag ju lektion för för min egen skull så hon kommer mest få rida de olika ridvägarna.

Vår hovslagare var här i måndags och han håller på att köpa en ny, större gård. Han frågade mig, lite skämtsamt, om inte jag kunde komma och jobba för honom då. Dock har han pratat om det förut så jag tror inte det är helt på skämt. Det är nästan lite synd att jag vill hem för han har i princip bara jätteflotta hästar, blan annat dessa två:

Så det är ju klart att det vore roligt att jobba där...

Fantastiska Ára

Jag har ju glömt att skriva hur det går med Ára på sistone. Det går sinnessjukt bra, hon har energi och kraft nog för några stycken hästar just nu. I måndags var hon helt vild med Raya som tyckte att hon var skithäftig. Det var hon också och töltade med vinkellyft. Igår red jag och jag klämde på ett par 165 g boots, det var länge sedan vi hade boots sist. Vi började på ridbanan, böjde igenom henne och provade lite framdelsvändning och skänkelvikning. Hon lyssnade fint och vi avslutade med att rida ut tillsammans med Andrina och Elías. Bootsen gjorde verkligen sitt och hon gick jättefint med fina lyft.
Idag red jag ut med Katla som handhäst och Ára var återigen helt fantastisk. Hon gick taktrent strax under ökat tempo i tölt (utan boots) och för henne är det verkligen att tänja gränserna då hon oftast har problem med passtakt i högre tempon. Även galoppen har gått riktigt bra på sistone. Nu tänker ni kanske att jag alltid skriver att hon är fantastisk men det är helt enkelt för att hon ständigt blir bättre och bättre. Det är härligt att få träna en sådan häst.

Sitslongering

Idag har Andrina och jag longerat varandra, vi kände båda att vi behövde kunna arbeta med sisten i lugn och ro och inte behöva koncentrera oss på annat. Katla fick snällt ställa upp på att bli longerad och hon skötte sig fint trots att vi båda hade våra farhågor och höll i oss ganska ordentligt i början. Egentligen var Katla perfekt till ändamålet, hon håller ett jämnt tempo och är lätt att rida lätt på och du kan även sitta ner i trav utan att dö.
Jag lyckades riktigt, riktigt bra med att sitta ner i trav och även lättridningen blev det stil på. Jag känner att det var enormt nyttigt att bli longerad och det tog inte alls lång tid så vi kommer nog göra det oftare. Om ni inte har provat det så tycker jag att ni ska göra det!

Thorri och jag

Jag bjuder på en bild på mig och Thorri från Brevet II.

Läsning

Så här roligt har jag på min fritid. Jag har just läst klart denna bok om ridundervisning och tänker att det egentligen är helt sinnessjukt att jag kan läsa sådant samt att det är vansinnigt att jag håller på att lära mig att undervisa på tyska. Tyska som inte ens är mitt andraspråk utan mitt tredje. Ja varför göra det lätt för sig när man kan göra det svårt?
Boken handlar i alla fall mestadels om lektionsplanering och att konsten att undervisa kan man lära sig. Den är mycket pedagogisk, lite väl mycket för min smak, och lite trist. Men nu vet jag i alla fall vad som är viktigt att tänka på och lite olika metoder att använda för att planera sina lektioner.

Ryttarträning

Häromdagen pratade vi om träning av ryttaren vid middagsbordet. Då menar jag inte ridträning utan annan träning, utan häst, som gagnar ryttare. I Tyskland har någon tydligen utvecklat något sorts test som man numera kan göra i Schweiz. Testet är utformat för att kontrollera de fysiska förmågor som är av vikt för en ryttare.
Det vi framför allt diskuterade är koordinationsförmåga, något som det flesta som rider nog känner till att man behöver i mängder. Det finns enkla sätt att testa om du är någorlunda välkoordinerad. Prova att cirkla med armarna, höger arm bakåt och vänster arm framåt. Naturligtvis byter du och gör tvärtom också. En annan klassiker är att ena handen rör sig i cirklar över magen medan den andra klappar på huvudet. Jag kan avslöja att jag klarar av båda övningarna men provade i smyg...
Det är också bra att träna så att du blir liksidig, borsta tänderna med vänster hand och att sitta upp från höger sida är bra att öva.
Rent allmänt kan man säga att övningar som går på diagonalen är mer gynsamma än övningar på lateralen. Det vill säga att det är bättre att öva på att böja sig ner och beröra vänsterfoten med högerhanden än att göra detsamma med vänsterhanden.
Så nu har ni en del att öva på. Själv har jag börjat stretcha efter ridpassen.

Motigt

Just nu känns allt lite motigt av flera anledningar. Det är för tillfället mycket att fundera på och bestämma sig för. En del saker i mitt liv kunde definitivt fungera bättre. Men det finns i alla fall något som går riktigt bra nu för tiden och det är ridningen. Det känns som om jag nu fått kläm på allt och jag förstår faktiskt inte varför jag inte red så här förut? Det känns som om allt det där mitt huvud har förstått har nu även min kropp snappat upp. Ára går naturligtvis helt fantastiskt när jag rider så här bra och sitter och driver och alltihop. Hon flyger fram i traven, har inga som helst problem med att fatta den galopp jag ber om och tölten har aldrig varit så här taktfast. Det var ett tufft pass igår och det var det även idag men roligt var det. Vem kan låta bli att bli glad när man sitter på en sådan häst? Vi red tillsammans med Andrina och Elías och Andrina och jag har börjat med att kommentera varandras ridning så att vi verkligen skärper till oss. Det fungerar.
Ja lite pass blev det också idag. Inte med flit från mitt håll men jag bad henne inte om galopp när vi skulle galoppera utan sa bara till henne att springa fortare och då la hon sig i pass. Ingen dålig pass heller om jag bara gasat men nu försökte jag sakta ner istället och få galopp, inte helt lätt men det gick.
Jag har lärt mig att rida lite bättre och hästen går som aldrig förr. Jag skulle kunna fräsa runt med henne varje dag om jag fick...

Dagens citat (sagt av min kollega Andrina): Du bist zu gut um aufgeben! 
Dvs Du är för bra för att ge upp!

Muskler?

Idag har jag hittat muskler jag inte trodde att jag hade. Jag har träningsvärk från att ha rensat ogräs (med ett verktyg med långt skaft) och jag har träningsvärk från ridningen igår. Mest överraskande är träningsvärken över revbenen eftersom jag inte visste om att jag hade några muskler där.
Trots detta lyckades jag sitta minst lika bra som igår och jag tror också att jag fått in snitsen på att driva lite. Ára gick i alla fall som aldrig förr. Jag hade med Katla som handhäst så hon hade lite draghjälp men ändå. Vi lyckades tölta riktigt fint i kort tempo tölt, kort och kompakt. Hon hade större rörelser och högre lyft (nä det kunde jag inte se men jag kände det). Medeltempo tölt gick också bra, det var bra tryck i Ára och takten var bra. Hon fattade lätt galopp, både höger och vänster. Traven var som vanligt en dröm, hon travar så fint nu för tiden. Det var helt enkelt ett toppen ridpass och vi var alla lite trötta och svettiga när vi kom tillbaka, men nöjda.

Tuff dag

Idag har det varit tufft. På förmiddagen var det lektionsdags för mig och Ára och vi fortsatte på samma spår som sist. Idag hade jag stigbyglarna två hål kortare än normal för att lättare kunna driva ordentligt. Just nu är temat att jag och  Andrina ska lära oss att driva på riktigt. Ni kan ju tänka er hur jobbigt det är...
Vi jobbade vidare med framdelsvändning och idag gick det mycket bättre. Vi började med att rida bara ett steg och sedan framåt igen för att få Ára att verkligen lyssna och då framför allt på ytterskänkeln. Det gick så bra efter en stund att vi gjorde en hel framdelsvändning också. Jag fick någon slags aha-upplevelse om det här med att sitta ner och driva och nu tror jag att jag vet hur jag ska jobba vidare med det, nu vet jag hur det ska kännas.
Vi nosade även på skänkelvikning och även det fungerade bra. Min ridning i hörnen var idag också mycket bättre så jag är nöjd.

På kvällen höll jag och Andrina lektion, jag höll mig mest i bakgrunden och Andrina pratade mest. Barla satt och tittade på och efteråt fick vi feedback. Det gick bra faktiskt. I gruppen har vi fem elever och alla rider hyfsat bra. Dagens övningar var avdelningsridning, hålla avståndet mm och böjda spår. Nu måste jag öva på att hålla lektioner innan jag åker. Jag ska börja hjälpa Andrina med en av barngrupperna och försöka hålla lektion för Wendy och Andrina. Då kan de även hjälpa mig om jag glömmer bort kommandona.

Tillbaka från semestern

Det var skönt med semester. Så skönt att jag tog lite blogg-semester igår. Inget direkt spännande hände. Det var pappas sista dag här och han fick prova Undrun. Det var lite svårare än att rida Arvakur men efter en stund gick det också jättebra.

Idag har jag haft huvudvärk hela dagen men har trots det varit riktigt effektiv. Vi har haft personalmöte på morgonen, Barla åker bort nu på lördag och blir borta två veckor så vi har väl mest fixat det som måste fixas inför dessa veckor. Jag och Barla pratade också om hur vi ska lägga upp förberedelserna inför b-instruktören och just nu känns det inte alls så bra faktiskt. Planen från början var att jag kan göra provet nästa höst och åka hem två månader under sommaren. Sedan ändrades det till att jag måste nog stanna här för att träna inför provet, helt förståeligt. Nu låter Barla osäker på om det blir till hösten eller kanske till våren 2014 istället och då vill jag inte alls vara med längre känner jag. Det låter kanske grinigt, det är ju "bara" ett halvår längre men jag vill hem och ett år känns jättelångt bara det. Särskilt om jag inte kan åka hem emellan. Just nu (med huvudvärk och allt) känner jag bara att om jag hade vetat detta i somras så hade jag inte varit här nu. Imorgon känns det kanske bättre, vem vet?

Idag har jag i alla fall ridit Katla, hon var pigg och glad som vanligt. Jag har även ridit Flikka, höll lektion för Tanja på Ára och vi red ut tillsammans. Flikka töltade fint och Ára skötte sig som vanligt super. Hon klarar sitt jobb som familjehäst med glans och alla är nöjda och glada.

Andrina och jag var även jätteduktiga och snyggade till ridbanan lite grann. Vi rensade bort ogräs och krattade in gruset i kanterna. Spåret blir ju annars lite djupt.

Besök

Igår kom min pappa hit så det har varit en lite slapp dag för mig. Jag har visat honom runt, berättat vad vi gör, vi har ridit och kollat på ridlektioner.
Pappa fick rida Arvakur och vi red ut allihop, jag, Andrina och Elena. Arvakur valde att visa sig från sin bästa sida och var glad och framåt och töltade som en gud. Arvakur kan vara lite knepig, alla lyckas inte få honom att gå fram ordentligt och då är han inte så kul direkt. Han kan vara seg som sirap om du inte kommer överrens med honom helt enkelt. Så jag är väldigt nöjd, pappa med som tycker att det var en toppenfin häst. Ára var lite tung och seg i tölten men imponerade stort på pappa när vi visade traven, alltid något.
Imorgon åker vi till Bellinzona på semester över helgen så inget bloggande då.

Motiverad!

När det gäller ridning är jag väl egentligen aldrig omotiverad. Jag har två lägen, motiverad eller hypermotiverad. Just nu är det det senare som gäller. Idag red jag lektion för Barla, på Ára. Jag hade sagt att jag ville öva på saker som Ára måste kunna för Brevet I då Raya gärna vill göra provet i vår. Flera av dessa övningar ingår också i mitt prov till b-instruktör fast då på en annan nivå förstås. Så idag blev det framdelsvändningar och ridvägar i trav, nedsuttet. Inget av det helt lätt. När det gäller framdelsvändningarna så lyssnar Ára lite dåligt på skänklarna och får jag henne att lyssna på ena så är det svårt att få henne att lyssna på den andra. Men det gick hyfsat och bättre än tidigare men jag vill att det ska gå riktigt bra för Raya så det är bara att träna på.
När det gäller nedsittningen i trav så måste jag sitta lite längre bak på rumpan och behålla mina ben långa så att säga. Annars var Ára mycket bättre i trav än tidigare och jag kan också be henne gå ut i hörnen utan att hon tappar takten.
I övrigt så korrigerar jag för mycket med händerna när jag rider i hörnen. Jag måste det för att få ut henne ordentligt i hörnen, jag fixar det inte enbart med sits och ben just nu på Ára. I nuläget vore det bättre om jag red som sig bör och sket i att rida fullständigt ut i hörnen. Detta är för mig ett mentalt problem som jag måste komma runt. Jag vill att allt ska vara perfekt och har svårt att köpa att det inte går nu. Istället för att andas och rida börjar jag trixa för mycket för att det ska gå. Barla har också frågat domarna på mitt Brevet II prov vad jag måste förbättra och det var just detta att jag rider för mycket över handen. Det betyder inte att jag har en hård hand eller egentligen använder den fel. Det innebär att jag korrigerar för mycket istället för att rida ordentligt från början. Detta kommer sig väl lite av att jag ridit väldigt länge själv, utan ridlärare, samt att det i största allmänhet är ovanligt att islandshästryttare har lärt sig hur man driver ordentligt.
Så nu vet jag vad jag måste öva på. Sitsen i trav, både nedsittning och lättridning, samt att försöka gilla läget och rida mer med ben och vikt. Jag ska försöka få Andrina att longera mig så kan jag verkligen öva sitsen i trav utan att tänka på annat.

Nu på kvällen har jag och Andrina tittat på Wendys sista ridlektion eftersom vi tillsammans kommer ta över den. Vi har suttit med anteckningsblocken i högsta hugg och skrivit ner vad hon har gjort, hur, vilka övningar, vad hon korrigerat och vad vi skulle korrigerat. Kallt men intressant!

Vilken stjärna!

Ára fortsätter att briljera. Idag har Tanja (mamman i familjen) ridit lektion för mig. Tanja har ridit i ett år men rider väldigt bra om man betänker vilken kort tid hon har hållit på. Idag har hon både töltat och galopperat på Ára. Ára var full av energi och har idag visat hur hon ska kännas att rida så nu vet Tanja vad hon ska jobba emot de dagar då Ára inte är sådan av sig själv från början. Jag tror att alla i familjen är extremt nöjda med sitt val av häst för tillfället.
Imorgon rider jag lektion på Ára och på torsdag är det dags för Yara att rida igen.

I övrigt så har dagen varit bra, mina andra elever har också varit väldigt duktiga. Särskilt en briljerade idag på Hamingja. Hon satt fint, planerade sin ridning och Hamingja, som har en förmåga att köra näsan i vädret, gick i en rund och fin form i trav. Helt klart över mina förväntningar.

Stolt!

Idag är jag så ohyggligt stolt över Ára. När jag först red henne för ungefär ett år sedan hade jag jättesvårt att få henne i tölt. Hon hängde sig i handen och gick nästan i ren grisepass. Sedan dess har vi tränat och gjort många framsteg.
Idag höll jag lektion för Raya igen, vi red ut som vanligt, hon på Ára och jag på Hamingja. Jag hade lovat att vi skulle prova att tölta idag. Raya är elva år gammal, har ridit i sex år och i princip aldrig töltat, i alla fall inte med flit. Jag förklarade vad hon behövde göra, hur jag rider Ára i tölt och sedan provade vi. Först la sig Ára i handen på Raya och travade men med lite mer drivning så gick det sedan bra. Hon töltade och töltade och töltade. Mestadels taktrent, ibland gick det lite fort och då fick Raya korrigera takten. Det gjorde hon bra. Jag är ju överhuvudtaget inte van att se Ára riden, jag har ju alltid ridit själv, och blir alltid så imponerad av hur hon ser ut. Hon rör sig så fint och går i en så trevlig form.
Hon töltade så fint och lätt idag att jag knappt kan tro att det är samma häst som för ett år sedan. Jag är så stolt över Ára och över mitt eget arbete med henne. Jag är även lite stolt över Raya naturligtvis.

Katla

Idag har jag ridit en sväng på Katla, bara skritt och trav än så länge. Hon är så härlig, så arbetsvillig, mjuk och fin. Hon är trots att hon är gammal, tjock och har stått länge inte stel utan böjer sig fint. Hon är mycket lyhörd och framåt och verkar så nöjd med att få jobba lite. Jag blir helt enkelt glad av henne!
Jag har länge tänkt ta ett foto på henne så att ni kan se hur hon förändras och det gjorde jag idag. Hon ser redan mycket bättre ut än från början.

Katla

Ett år

Glömde ju nästan bort... Igår var det ett år sedan jag först kom till Schweiz. Tänk vad tiden går fort. Och tänk vad annorlunda det blir mot vad du tänkt dig.

Herbstritt

Vi var åtta ekipage som i strålande solsken red till restaurangen Blume i Freudwil idag. Vi red på bra, mycket galopp, och hästarna var rejält flåsiga när vi kom fram. Hästarna fick en välförtjänt vila plus äpplen, ryttarna drack svagt alkoholhaltigt bubbel och klämde i sig en hel del tilltugg. Mycket trevligt!
På vägen tillbaka gick det något långsammare men det blev en hel del tölt. Till min stora glädje fick jag rida Ára idag och hon är alltid som bäst på längre ritter med många ekipage. Hon tänder till lite extra och går med lite mer energi. Tölten är då helt underbar, taktfast även i något högre tempo. Jag har även lärt mig några nya trick för att få till takten så det gick riktigt bra. Hon är fantastiskt fin men kräver en del arbete. Jag har även börjat inse att även jag behöver en del uppvärmning, framför allt mentalt. Jag rider bättre efter ett tag, mer koncentrerat och kommer ner mer i sadeln.

Imorgon har jag morgonstall. Ára får promenera med sin familj och jag rider nog Katla en sväng.

Grattis Barla!

Barla har idag klarat examen till vad som i Sverige motsvaras av ridlärare för islandshäst, dvs den högsta intruktörsutbildningen i branschen. Hamingja (hoppstjärnan) var den enda egna hästen som var med, alla andra lånade inför provet. Barla har verkligen fått låna helt fantastiska hästar, bland annat Fengur fra Staagerup (som vann T2 på Nordiska mästerskapen) och Kyndill fra Tjenergården.
Rent praktiskt innebär det att Barla nu kan hålla alla kurser och lektioner som behövs inför b-instruktören själv, vilket underlättar för oss något enormt.
Jag är inte ett dugg överraskad över att hon klarade det men naturligtvis glad och stolt!

Många hästar blir det

Jag har haft många hästar att jobba med på sistone. Regelbundet är det Ára och Katla, Ára tre dagar i veckan och Katla har jag själv. Den här veckan rider jag även Thorri och Fengur lite plus att jag longerar Barlas hingst Elliot. Jag har även hunnit med att rida Elias en del då Andrina har skadat armen.

Igår red jag Ára med Katla som handhäst och det var helt underbart. Katla visade sig vara en fantastisk handhäst och Ára går alltid bra med handhäst. När handhästen är som Katla så kan jag verkligen rida Ára ordentligt och hon får lite extra energi av sällskapet. Idag var Ára lite stel och kändes sned så imorgon jobbar vi lite på ridbanan, böjer igenom ordentligt.
Katla red jag på ridbanan idag, mestadels volter och böjda spår i skritt men även lite trav. Vi tar det lugnt så här i början, försöker bygga upp henne ordentligt och det kan ju ta lite tid eftersom hon är gammal och har stått länge.
Jag red även ut med sista ridskolegruppen idag, valde då att rida Flikka eftersom det var ett tag sedan jag satt på henne. Jag lyckades få henne i tölt och höll tölten en längre sträcka faktiskt. Mina elever var imponerade då Flikka inte är den lättaste att få i tölt.

Jag har även börjat träna inför b-instruktören. Idag har jag tittat på när Wendy höll lektion för att få lite tips om hur man kan göra.

Bildbevis

Jag kan hoppa!

Galopp

Idag har jag tänkt så mycket på galopp så det inte är klokt. Jag höll lektion för Raya (på Ára) igår och hon kände inte till att det finns en höger och vänstergalopp eller hur man gör en galoppfattning trots flera år på ridskola.
Så jag fick förklara allt och idag har jag pratat med mina medarbetare om detta då jag knappast tror att hon är den enda av våra elever som inte har en susning. Det hela resulterade i en ganska lång diskussion med Barla om galopp och svårigheterna med att lära elever att galoppera på hästar med mer än tre gångarter. Barla tycker att detta kan vara ett bra ämne för mitt arbete till b-instruktörsexamen och om vi börjar nu så kan vi prova hur våra idéer fungerar i ridskolan. Ett vanligt problem är att islandshästryttare inte får lära sig hur man fattar galopp och istället låter hästen springa in i galoppen.
Så idag har jag funderat på förberedande övningar inför galopp och olika sätt att fatta galopp på. Ett vanligt hjälpmedel till att fatta galopp är att göra det i hörnet på ridbanan och då krävs att hästen går ut i hörnen. Så att öva på att rida ut ordentligt i hörnen i de andra gångarterna är en bra förberedelse. Att rida volter är också en bra förberedelse då hjälperna är desamma som vid galoppfattning. Halter, halvhalter och noggrann ridning av ridvägarna hjälper till att göra hästen uppmärksam och ryttaren får finslipa sin hjälpgivning. Tänkte även att ryttaren kan få öva galoppfattning vid longering, så blir det inget knas med händerna.
Att fatta galopp med en femgångare kan vara en hel bok men först måste du veta hur du fattar galopp på en häst som verkligen kan och här lärt sig att fatta galopp enligt konstens alla regler.
Jag tycker att det är ett jätteintressant ämne, särskilt som jag vet hur svårt det kan vara att galoppera med en femgångare på liten yta.

Snö!

I förmiddags red jag och Andrina en tur i en snötyngd skog på Katla och Elias. Det har kommit sinnessjukt mycket snö och på förmiddagen var det solsken och kallt också. Nu har väl det mesta töat bort. Men vi hann med en tur i snön i alla fall. Det var riktigt spännande då snön hade vikt träden ner över vägen så att vi var tvugna att krama hästarna om halsen för att ta oss fram. Hästarna var riktigt taggade och vi hade riktigt roligt, lite tölt och trav blev det men Katla får mest skritta just just nu.

Swissmót

Lång dag idag men så jävla kul! Vädret kunde visat sig från en bättre sida, förra veckan red jag i t-shirt och idag var det blötsnö hela dagen. Vi åkte från stallet strax innan sju och var framme på tävlingsplatsen vid åtta. Häststackarna har stått uppbundna vid transporten hela dagen, som tur var hade vi tagit med ordentligt med täcken.
Hela teamet har gjort bra ifrån sig idag och vi har alla kommit ihåg att det är för skojs skull vi gör det här.
Undrun var helt förskräckt, det är hennes första tävling och jag tror aldrig hon varit i ett ridhus förut, men gjorde trots det bra ifrån sig. I tregång (vi red tölt, trav och galopp) så fick vi en slutpoäng på 5.1, inte illa för första tävlingen. I Finotölten lyckades vi komma över träbrädan men hälften var trav och hälften tölt. Men jag är nöjd och mycket stolt över henne!
Det gick bra för de andra också, enda som strulade var Elías när Andrina väntade på att få komma in. Han stegrade sig så att båda jag och Andrina trodde att han skulle slå över, jag blev jätterädd för jag trodde att Andrina skulle hamna under. Men hon trillade av, landade på fötter, Elías slog inte över och hon var uppe lika snabbt igen. Efter det höll jag honom tills det var dags för henne att rida in. Ridningen gick bra och jag är stolt över att Andrina klarade det så bra.
Vi hade alla jätteroligt och tänker att nu har vi ett år på oss att träna och nästa år så vinner vi, vi vill ha den fina vandringspokalen i vårt fikarum!

Laddar

Imorgon är det tävling, fast bara på skoj eller vad man nu säger. Om det inte snöar förstås för då kommer vi ingenstans med en bil utan vinterdäck och ett släp fullt med grejer plus fyra hästar. Undrun och jag har övat på att tölta över en träbräda (en av grenarna) och det var verkligen inte lätt. Jag vet inte hur jag hade tänkt för jag hade verkligen inte föreställt mig att det skulle vara några problem. Men vi tränade igår och nu går hon över i alla fall. Om det sedan blir taktren tölt så är det ett plus. Vi tävlar även i tregång, tölt, trav och galopp, och det tror jag går bra så länge jag inte behöver bromsa för då gapar hon och sätter huvudet på snedden. Det ser verkligen inte vackert ut.
Vi tävlar ju som ett lag så vi är fyra som åker och två till som rider tregång, en till på Finotölt och sedan är det handhästridning plus någon slags öltölt med hinderbana. Jag tar det inte på något större allvar men naturligtvis vill vi att det ska gå bra för vårt lag.

Onsdag

Idag red jag Katla för första gången. Hon var naturligtvis jättegullig och verkade väldigt nöjd med att få arbeta lite. Jag longerade lite innan jag satt upp för att checka av innan jag satt upp. Jag red bara en kort snutt eftersom hon har stått så länge men det var lätt att känna att hon har varit en fin ridhäst. Hon var väldigt lyhörd och kan trots att hon är tjock, otränad och gammal böja sig genom kroppen. Så jag ser fram emot vårt fortsatta arbete tillsammans.

Jag red Fengur även idag och fick in snitsen ordentligt. Han är fin i tölt när han går rent. Det är naturligtvis jätteroligt att få rida så fina hästar.

Ára var idag tung och seg och det tog en stund innan jag fick henne att gå som jag vill, lätt i handen och med energi. Hon är inte alltid så lättriden den damen men i slutändan lönar det sig alltid att rida ordentligt. Hon gick jättefint i tölt i slutet, taktrent och med fina lyft. För att få henne dit var det mycket tempoväxlingar, skänkelvikningar, halter (från skritt, trav och tölt) och koncentrerad ridning.

Andrina och jag har letat fram en lång och bred träbräda som jag och Jasmin ska träna på att tölta över imorgon som förberedelse inför helgens tävling. Vi startar båda i grenen Finotölt och måste då tölta över brädan, domarna har förbundna ögon och väljer vinnare efter takten. Det ska bli kul!

Trött

Nu är jag rejält trött. Katla har jag inte hunnit med idag men Wendy borstade henne och promenerade lite med henne. Imorgon hoppas jag att jag kan rida lite på henne. Jag har däremot longerat Elliot. Han har börjat bli superhingstig och tramsig och måste få jobba lite. Barla håller på att förbereda sig för sitt ridlärarprov och har inte tid så nu är det mitt jobb.
Thorri red jag på morgonen, vi red ut och gasade på en hel del. Tyckte att vi behövde göra lite annat än traggla dressyr och arbetstempo nu. Roligt hade vi i alla fall. Mina andra två hästar tog jag med mig på lektion idag, det blev uteritt, annars hade jag inte hunnit med. Både Ára och Fengur fick jobba mycket i tölt, de behöver de båda två.

Annars så har jag börjat fundera på vad jag ska göra när jag kommer hem. Håller på att planera in lite teorilektioner men funderar även på en del annat. Det vore roligt att ha träningshäst men det är lite svårt utan eget stall, är ganska säker på att det är fullt i vårt. Det skulle också vara kul att ha någon häst att bara rida till någon/några dagar i veckan, ungefär som jag gör här. Särskilt om Lifri är fortsatt halt. Vi får väl se hur det blir

Skön dag

Idag har jag känt mig så lättad över att ha klarat provet att dagen har gått hur fort som helst. Jag har ridit Undrun, måste ju öva inför tävlingen på lördag, och jag har hållt lektion för Raya på Ára. Vi red ut tillsammans eftersom Ára är mycket lättare att rida ute än på ridbanan. Vi höll oss till enkla saker, skritta och trava, så får Raya lära känna Ára lite innan vi börjar med något svårare. Jag tycker att det gick bra, Ára gick fint och Raya red fint. Själv red jag Sveppur och det gick också bra.

Jag har även hunnit träna Katla lite. Idag longerade jag med sadel, till en början bockade hon men sedan så gick det bra.
Förutom detta så har jag och Andrina avmaskat samtliga 33 hästar, det tog väl ungefär en timme. När man väl fått in snitsen så går det riktigt lätt och vi tyckte faktiskt att det var roligt.

Den här veckan kommer jag rida Thorri och Fengur eftersom Sandro är borta. Vi kommer göra om lite hur vi lägger upp arbetet här och jag kommer få fler hästar att rida till några gånger i veckan. Thorri och Fengur är nog några av dem. Barla hinner inte rida alla hästarna själv och för en hel del rider jag nu bra nog för att hon med gott samvete kan säga till ägarna att hon tycker att jag borde göra det.

Imorgon blir en lång dag. Jag är själv i stallet och har tre lektioner inbokade på eftermiddagen/kvällen. Jag har dessutom tre hästar att rida plus att jag borde jobba med Katla och longera Elliot också. Vi får väl se vad som hinns med.

Bestanden!

Jag klarade provet! Jag kan ju inte påstå att det var några topp-poäng direkt men huvudsaken är att jag inte behöver göra om det. Vi började med Gehörsam, dvs dressyr, och det gick verkligen inte så bra. Upplägget är så att alla provdeltagare rider tillsammans på ridbanan (avdelningsridning) och sedan står alla still medan ett ekipage utför övningarna. För mig och Thorri är detta inte optimalt. Galoppen sket sig helt i ena varvet och vi red ett halvt varv i pass. På slutet bytta vi hästar och jag fick visa upp trav (nedsuttet) och galopp igen. Det gick väl bra.
Nästa del var tölt och fyrgång på ovalbanan, fortfarande med Thorri. Jag tyckte inte att det gick så bra men Barla var nöjd och Claude sa att det gjorde jag bra. Galoppen var super, i traven var vi tvugna att sitta ner och det fungerar inte riktigt med Thorri. Sämst var tempoväxlingarna i tölt då det knappt blev några.

Efter lunch var det hoppning och det gick riktigt, riktigt bra. Både jag och Hamingja var på hugget och vi tog oss över hindrena med glans. Hon är en fantastisk liten häst och jag tycker att det är skitkul att hoppa med henne.
Till sist var det teori och jag var sååå nervös men det gick skitbra. De frågade om olika sätt att ha hästar på bete, om parasiter, matsmältningssystemet, om orsaken till taktfel i tölt, hur man korrigerar travtölt, utbildningsskalan för hästen och lite om de olika organisationerna i Schweiz. Jag kunde svara på allt. På tyska. Jag är fortfarande chockad och djupt imponerad av mig själv.

Jag fick poäng för varje del och högst poäng fick jag på teorin, 5,5 av 6 möjliga. Näst högst på hoppningen, 4,3. Gångartsridning 4 och dressyr 3,8. Totalt blev det 4,4 och man måste ha 4 för att klara provet så det var bra precis. Det är tur att jag kan hoppa.
Barla och jag har konstaterat att till nästa prov måste vi träna och hästen måste också verkligen tränas. De saker som jag verkligen tränat på gick ju bra. Dressyr har vi egentligen bara övat denna vecka (klart jag rider dressyr annars också men inte så ofta dessa övningar) och gångarter egentligen inte alls.

Ja jag är glad att det är över och jag kan slappna av lite grann. Bilder kommer så småningom.

Lite stressad

Just nu känner jag mig aningen stressad inför provet på söndag. Ridningen oroar jag mig inte för men teorin är en annan sak. Min hjärna är som teflon och inget fastnar känns det som.

Idag red jag lektion för Barla på Thorri och vi körde igenom vad vi behöver göra. Först hur jag bör värma upp honom på bästa sätt och sedan de olika momenten. Nu fick vi rejält med beröm för vår åtta, den var skitfin och Barla sa att sist hon såg en examination till b-instruktör så var det ingen av dem som red den övningen så bra som jag gjorde idag. Det bådar ju gott. Störst problem idag var framdelsvändningarna då Thorri gärna fortsätter hur många varv som helst och jag är dålig på att sätta stopp. Annars så fungerade allt bra och Barla sa att hon är säker på att jag klarar provet, om jag inte tappar huvudet helt förstås.
Annars så är det lite tävlingskänsla nu nästan då allt vi ska ha med har packats ihop och putsats, plus att det är kavaj och vita byxor som gäller på provet. Jag har kommit fram till att det nog börjar bli dags att skaffa egna tävlingskläder istället för att låna. Jag behöver dem ju stup i kvarten känns det som.
Vi åker imorgon och blir borta hela helgen, både vi och hästarna sover över på Hestarhof. Lite roligt ska det bli trots allt.

Effektiv

Idag har jag varit supereffektiv. Jag började med att longera Kári. Han travar enormt mycket bättre än när jag kom hit förra hösten. Då höll han knappt traven ett varv och nu kan man låta honom trava små volter också.
Efter det red jag Ára. Jag får erkänna att jag idag var ganska stressad över provet och jag tror att det var det som resulterade i att vi inte kunde galoppera. Jag fick till en ren galopp. Annars var det pass, passgalopp och korsgalopp. Tack för den. Tölten däremot gudomlig. Tempoväxlingar, lösa tyglar, allt fungerade. Eftersom hon var så sugen på pass så red jag faktiskt en sträcka också. Jag har egentligen bestämt mig för att låta bli eftersom det för tillfället egentligen inte gagnar henne eller hennes nya familj. Men ibland måste man följa med hästens val. Passen fungerade riktigt, riktigt bra. Mindre fyrtaktig än vanligt och bättre hastighet. Jag red faktiskt utan skydd på henne och naturligtvis bör man ha skydd i de hastigheterna men risken att hästen slår sig är som störst när den slår upp i galopp (eftersom det i princip alltid är korsgalopp) och det gör hon inte.

Efter lunch så började jag med Katla, hon är något enormt arbetsglad just nu. Det blev först lite longering och sedan lite arbete vid handen i träns. Allt gick jättebra.
Sedan tränade jag Thorri inför provet. Idag värmde vi upp på ridbanan, red en stund och red till sist ut. Vi gick igenom skänkelvikningar, övade på åttan och red tempoväxlingar i tölt. Thorri är så himla rolig att rida, jag skulle kunna hålla på hur länge som helst.

Eftersom jag ville träna lite mer så red jag Sveppur också, på ridbanan. Det blev mer övning på åttan, lite skänkeklvikningar och framdelsvändningar plus nedsittning i trav. Det gick bra men det är inte direkt rättvist mot Sveppur att rida honom direkt efter Thorri. Det är liksom ganska svårt att vara nöjd med honom då, fastän han gör så gott han kan.

Dagen avslutades med en hopplektion, naturligtvis tillsammans med min lilla hoppstjärna Hamingja. Till en början fick jag inte till det. Jag var i obalans och fladdrade runt, kunde inte följa med ordentligt och allt var svårt. Jag försökte skärpa mig men det var svårt och jag tyckte synd om Hamingja som fick stå ut med mig. Jag försökte faktiskt bromsa precis innan ett hinder också. Vi kom så snett och jag tänkte att det här går aldrig. Lite dumt, jag vet. Det tyckte Hamingja också så hon ignorerade glatt mig och hoppade ändå. Har jag sagt att hon är en fantastisk liten häst?
Till slut ställde Wendy upp hindrena som det kommer vara på provet (fast lite högre) och jag fick hoppa det. Då hände helt plötsligt något. Det klickade till och jag kunde rida ordentligt och följa med i rörelserna. Vi galopperade varv på varv och hoppade våra hinder två gånger om i ett fantastiskt flyt där varenda språng stämde. Sen fick det vara nog, både jag och hästen hade gjort ett gott jobb. Så nu känns det bra med hoppningen.

FIPO

Helt ärligt, är det någon annan som provat att sträckläsa FIPO? Visst finns det en del intressant, särskilt de grenar man aldrig ser som fokuserar mer på ryttaren, men jag tror jag dör snart... Jag orkar inte lära mig mer nu. Hjärnan är full. Jag är väldigt, väldigt frestad att bara hoppas att de frågar något om gångarter och ridning först. I sådana fall tänker jag prata konstant i 15 minuter så de inte har någon chans att ställa fler frågor...

Viereck

Idag har det blivit lite hårdkörning på ridbanan. Först red jag Ára, jobbade på att länga halsen och arbeta i en låg form i trav. Det tog en stund innan hon slappnade av och längde sig, det märks att vi inte jobbat på det på ett tag. För att få henne att länga halsen jobbar jag mycket på volt, stadig kontakt på yttertygeln och innertygeln lös eller lirkande. Detta använder jag när jag rider ut också, fast då ställer jag henne bara. När hon länger halsen ger jag efter lite, alternativt saktar av till skritt, beroende på hur dagsformen är. Sen red vi ut en kort sväng och jag lyckades få henne att länga halsen och söka sig neråt även i tölt, det var något nytt! I tölt blir det naturligtvis lite annorlunda, nosen släpar ju inte i backen.

Thorri och jag fick hjälp av Barla och vi gick igenom det som vi behöver göra på dressyrprovet på söndag. Sveppur har hastigt och lustigt bytts ut och nu är det Thorri som gäller både för gångarter och dressyr. På det sättet blir det en häst mindre att släpa med. Thorri har fått sin utbildning på Hólar så han kan allt som behövs men övar kanske inte på det så ofta. Några svårigheter i provet försvinner eftersom jag nu kommer göra det i tölt istället för trav (det är alltså valfritt men gångarten måste hållas). Jag behöver alltså inte rida lätt eller sitta ner i trav. Eller jo en stund, vi byter nämligen hästar också och då är sannolikheten hög att det blir trav istället. Att det blir tölt är inte för att underlätta för mig utan för att Thorri har problem att balansera i trav på ridbanan.
Det tog en stund innan Thorri balanserat sig och innan jag fick lite koll men sedan så gick det hyfsat. Framdelsvändningarna var inga problem, de gjorde han som om vi aldrig gjort annat. I skänkelvikningarna ormade och ålade han sig men Barla sa att det såg ok ut, han gick rak i kroppen och korsade benen fint. Jag korrigerade honom helt rätt och då gör det inget om det inte är perfekt, de vill se att jag kan rida.
Galoppfattning och galopp satt som en smäck i båda varven. Perfektionist som jag är så ojade jag mig över att han inte gick ut i hörnen. Barla bara skrattade och sa att hästen inte behöver gå ut i hörnen på provet till b-instruktör heller och att det är tydligt att jag rider en femgångshäst och att galoppen såg super ut.
Svagaste momenten var åttan i tölt. Åttan rids alltså inuti volten vid A eller C. Dels så måste jag rida bättre, noggrannare och mer välplanerat. Dels så måste vi lära känna varandra och Thorri också öva lite.
Överlag gick det alltså bra och Barla sa att vi hade klarat provet som det såg ut idag, kanske inte med superbra poäng men ändå. Dessutom tyckte hon att vi passade bra ihop och det har jag också känt. Som vanligt så måste jag tänka på att sitta ner ordentligt och att inte titta ner på hästen. Tygellängden behöver väl överlag vara lite kortare också. Så nu har vi några dagar att öva på och lära känna varandra.

Korvstoppning

Idag har jag pluggat vidare. Jag har hunnit med näringsbehov, matsmältningsapparat, olika fodertyper och giftväxter. Jag har även hunnit med att läsa om flera sjukdomar plus halva FIPO. Nu är jag trött.

Jag har varit ledig idag så jag har bara fodrat hästarna i husstallet, se till våra hingstar på betet, arbetat Katla vid handen och ridit Fengur.
Katla ville jag jobba med eftersom jag inte hunnit med henne ordentligt förra veckan. Idag arbetade jag henne i repgrimma, volter och sidvärtes mestadels. Fokus på att mjuka upp och få henne riktigt lyhörd. Hon jobbade på bra och jag tror vi båda hade roligt.
Fengur ville jag rida en gång till eftersom jag nu måste välja vilken häst jag vill ha till provet. Fengur är häftig att rida tycker jag men ute helt själv var han lite seg och jag hade lite svårt att få upp honom i ett högre tempo i tölten. Galoppen fungerade inte heller super. Men han har stora, mjuka rörelser så det känns ganska lyxigt att få rida honom.
Jag har i alla fall bestämt mig för att det blir Thorri som får äran att göra provet med mig.